En tredjedel av arbetstagarna i den kommunala sektorn kommer att gå i pension under de följande tio åren. Enligt prognoserna kommer läget inte att bli lättare, i synnerhet inte på de arbetsplatser i vårdsektorn som redan nu lider av brist på arbetskraft. Situationen är bekant också i Sastamala, särskilt inom boendeservicen för äldre.

Sektorenheten för boendeservice för äldre i Sastamala stad har för närvarande omkring 100 arbetstagare. Utmaningen består i att hålla de nuvarande proffsen kvar i branschen men också locka nya arbetstagare till omsorgsarbetet. Dessutom kommer en femtedel av personalen i enheten att nå pensionsåldern under de följande fem åren.

Lösningar på utmaningarna i boendeservicen dryftas nu i samråd med personalen. Enheten har startat projektet ”Veto- ja pitovoimaa vanhustyössä – työuria monipuolisesti tukien” som har som mål att locka nya proffs till branschen men också säkerställa den befintliga personalens välbefinnande och ork i arbetet.

Resultaten för arbetshälsoenkäter tyder på att man i enheten bland annat önskar bättre möjligheter till karriärutveckling för närvårdarna och ersättande arbete för partiellt arbetsföra arbetstagare.

– Om vårdarens arbetsförmåga blir nedsatt och hen inte kan arbeta i sin egen uppgift har vi själva tidigare inte haft några skräddarsydda lösningar hur vi kan hålla dem kvar inom boendeservicen utan vi har tvingats tänka på andra alternativ, berättar boendeservicechef Mervi Marttila.

Flexibilitet i det dagliga omsorgs- och vårdarbetet

De första utvecklingsobjekten var arbetsklimatet samt den psykiska och fysiska arbetsmiljön.

– Vi närmade oss lösningarna på en praktisk nivå och funderade tillsammans hur arbetsmiljön kunde anpassas efter resurserna så väl som möjligt, säger Riitta Räsänen som är expert på äldreomsorg.

I omsorgsenheterna och i samband med träning till chefer har arbetsuppgifterna setts över, gemensamma värderingar och regler har avtalats och lokalerna har omorganiserats. En idé var att framöver fördela semestrarna mer jämnt över hela året.

– Vi har insett vilka faktorer som försämrar arbetsförmågan. Det är fråga om svåra saker som berör hela arbetsplatsen. Vi måste kunna ta vara på vår personal för att branschen ska vara attraktiv.

Resultat genom samutveckling

Nya konkreta lösningar har tagits fram genom att tillsammans utveckla verksamhetskulturen, arbetsmiljön och reglerna. I styrgruppen för projektet ingår utöver HR även en närvårdare, en chef och en arbetarskyddsansvarig från varje vårdhem i kommunen.

Att genomföra de tillsammans avtalade nya verksamhetsmodellerna och att ta fram gemensamma regler för arbetsplatsen är på personalens ansvar. – Syftet är att engagera alla i utvecklingen av verksamheten. Var och en har rätt och även skyldighet att delta och diskutera. Enheterna har aktivt fört ärendena framåt, säger Räsänen.

När personalen mår bra mår klienterna bra!

– Arbetsförhållandena och välbefinnandet har självfallet också utvecklats tidigare men nu försöker vi systematiskt ur flera perspektiv främja ärenden tillsammans och långsiktigt så att resultaten med tanke på helheten blir bra och varaktiga, inflikar Marttila.

Enligt närvårdare Johanna Tähtinen är det en fin möjlighet också för arbetstagarna att personalen engageras i utvecklingsprojektet. – Jag är stolt att få vara med. Det är exceptionellt att arbetstagarna engageras på det här sättet. Engagemanget i ändringar är på en helt annan nivå. Alla har också velat delta även om alla på grund av arbetsskiften inte alltid har haft möjlighet till det. Nu vill vi att saker ska börja hända!