Invalidpensionsavgift

För Kevas medlemssamfund och arbetsgivarna i statens pensionssystem bildas den lönebaserade pensionsavgiften av en för alla arbetsgivare gemensam arbetsinkomstbaserad pensionsavgift och en arbetsgivarspecifik invalidpensionsavgift. Invalidpensionsavgiften beräknas på förhand som en procent av lönesumman och tas ut som en del av arbetsgivarens lönebaserade pensionsavgift. Invalidpensionsavgiften är direkt slutlig och beräknas separat i pensionssystemet för Kevas medlemssamfund och i statens pensionssystem. Den genomsnittliga nivån på invalidpensionsavgiften dimensioneras så att den motsvarar den för redovisningsåret beräknade ArPL-avgiftens genomsnittliga invalidpensionsdel i den privata sektorns arbetspensionssystem (ArPL).


Ikoni-oranssi-info.jpg

Syftet med invalidpensionsavgiften är att uppmuntra arbetsgivaren att satsa på upprätthållande av arbetsförmågan och att söka lösningar på erbjudande av arbete till arbetstagare som är partiellt arbetsföra.

  • Invalidpensionsavgift föranleds endast av fulla invalidpensioner och rehabiliteringsstöd, och inte alltså av delinvalidpensioner eller partiella rehabiliteringsstöd.
  • Invalidpensionsavgift föranleds inte heller av sådan tid då den anställda är föremål för aktiva rehabiliteringsåtgärder och då rehabiliteringstillägg betalas utöver rehabiliteringsstödet.
  • Delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd som föregår invalidpensionen eller rehabiliteringsstödet kan minska invalidpensionsavgiften.

Invalidpensionsavgiften hänförs inte till finansieringen av enskilda pensioner. Invalidpensionsavgiften korrelerar dock med kostnaderna för invalidpensionsfallen som beaktats i beräkningen av arbetsgivarens invalidpensionsrisk, även om pensionsavgiften tas ut av inkomsterna hos de personer som arbetar nu.

Pensionsavgiften beräknas enligt detaljerade beräkningsgrunder. (saadospalvelu.fi) Nedan beskrivs beräkningsgrundernas innehåll i huvuddrag. Det bästa sättet att minska invalidpensionsavgiften är att uppmuntra arbetsgivaren att satsa på upprätthållande av arbetsförmågan och att söka lösningar på erbjudande av arbete till arbetstagare som är partiellt arbetsföra.

Hur invalidpensionsavgiften fastställs

Beräkningsprinciperna för invalidpensionsavgiften bestäms i enlighet med arbetsgivarens självriskgrad. Självriskgradenav kaava.JPGbestäms utifrån arbetsgivarens lönesumma och den fastställs på basis av lönesumman för det år som föregår året före granskningsåret för pensionsavgiften. Till exempel vid beräkningen av invalidpensionsavgiften för 2020 bestäms självriskgraden enligt lönesumman för 2018. Självriskgradens gränser för lönesumman (1,5 mn euro ja 24,0 mn euro enligt nivån 2004) höjs årligen med en lönekoefficient. (saadospalvelu.fi)

Självriskrad.JPG

Invalidpensionsavgift för små och nya arbetsgivare

För små och nya arbetsgivare är invalidpensionsavgiften densamma som systemets genomsnittliga invalidpensionsavgift. De egna invalidpensionerna och rehabiliteringsstöden har alltså ingen inverkan på invalidpensionsavgiften, men en långsiktig hantering av invalidpensionsrisken stöder utvecklingen för kommande år.

Vid beräkningen av invalidpensionsavgiften räknas arbetsgivaren till de små arbetsgivarna om den lönesumma som utgör grunden för arbetsgivarens självriskgrad understiger den årliga nedre gränsen för självriskgraden (1,5 mn euro enligt nivån 2004).

En arbetsgivare räknas som ny arbetsgivare i regel i fem år. Om lönesumman under det första året understiger självriskgradens nedre gräns (1,5 mn euro enligt nivån 2004), räknas arbetsgivaren till de nya arbetsgivarna i sex år. Om arbetsgivaren har bildats genom sammanslagning av två eller flera arbetsgivare (t.ex. kommunsammanslagning) räknas arbetsgivaren inte som en ny arbetsgivare. Då beräknas invalidpensionsavgiften utifrån de sammanslagna arbetsgivarnas sammanslagna lönesummor och pensionsuppgifter.

Invalidpensionsavgift för stora och medelstora arbetsgivare

Invalidpensionsavgiften för stora arbetsgivare bestäms genom att multiplicera arbetsgivarens riskkoefficient för invalidpension mv kaava.JPGmed systemets genomsnittliga invalidpensionsavgiftpiv kaava.JPG.Invalidpensionsavgiften för stora arbetsgivare bestäms således uteslutande på basis av arbetsgivarens invalidpensionsrisk.

Vid beräkningen av invalidpensionsavgiften räknas arbetsgivaren till de stora arbetsgivarna om den lönesumma som utgör grunden för arbetsgivarens självriskgrad överskrider den årliga övre gränsen för självriskgraden (24,0 mn euro enligt nivån 2004). Till exempel vid beräkningen invalidpensionsavgiften för 2020 räknas arbetsgivaren till de stora arbetsgivarna när lönesumman för 2018 överskrider den övre gränsen för självriskgraden 33,384 mn euro. Självriskgraden för stora arbetsgivare är 100 %.

Invalidpensionsavgiften för medelstora arbetsgivare beräknas för den del som omfattas av självrisk genom att multiplicera riskkoefficienten för invalidpension med den genomsnittliga invalidpensionsavgiften och för den del som överstiger självriskgraden i enlighet med den genomsnittliga invalidpensionsavgiften. Till exempel vid beräkningen av invalidpensionsavgiften för 2020 är arbetsgivarens självriskgrad 60 % om arbetsgivarens lönesumma 2018 är 20,865 mn euro. Då bestäms 60 % av invalidpensionsavgiften genom att multiplicera arbetsgivarens riskkoefficient för invalidpension med systemets genomsnittliga invalidpensionsavgift och 40 % enligt systemets genomsnittliga invalidpensionsavgift.

kaava SVE.JPG

Pensioner som beaktas vid beräkningen av riskkoefficienten för invalidpension

Vid beräkningen av invalidpensionsavgiften för stora och medelstora arbetsgivare bestäms arbetsgivarens invalidpensionsrisk enligt de av Keva beviljade fulla invalidpensionerna och rehabiliteringsstöden som börjat under de två senaste kalenderåren samt den av dem föranledda pensionsutgiften i det granskade pensionssystemet under 24 månaders tid. Rehabiliteringsstödens pensionsutgift beaktas inte för de månader då den anställda är föremål för aktiva rehabiliteringsåtgärder och då rehabiliteringstillägg betalas utöver rehabiliteringsstödet.

Invalidpension eller rehabiliteringsstöd kan inverka på arbetsgivarens invalidpensionsrisk under två på varandra följande år. Den tid på 24 månader som granskas indelas i två på varandra följande fördelningsgrundsperioder på 12 månader. Pensionsutgiften för den första fördelningsgrundsperioden inverkar på invalidpensionsrisken för det första året. Pensionsutgiften för den senare fördelningsgrundsperioden multipliceras med två och inverkar på invalidpensionsrisken för det senare året.

Gottgörelse med anledning av partiell arbetsoförmåga

Delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd som föregår full invalidpension eller fullt rehabiliteringsstöd beaktas som en faktor som minskar pensionsutgiften under de 24 månader som omedelbart föregår början av full invalidpension eller fullt rehabiliteringsstöd (granskningstiden för partiell arbetsoförmåga). Som gottgörelse beaktas hälften av den för delinvalidpension och partiellt rehabiliteringsstöd under granskningstiden för partiell arbetsoförmåga betalda pensionsutgiften. Gottgörelsen kan vara högst lika stor som pensionsutgiften för invalidpensionen eller rehabiliteringsstödet under fördelningsgrundsperioden.

Hänförande av invalidpensioner och rehabiliteringsstöd till arbetsgivarna

Pensionsutgiften för invalidpensioner och rehabiliteringsstöd hänförs i relation till inkomsterna till de arbetsgivare i vars anställning personen har varit under de två år som föregår året innan det år då pensionen börjat (ansvarsfördelningens granskningstid). Om personens sammanlagda inkomster under ansvarsfördelningens granskningstid understiger 12 566,70 euro (på nivån 2004) beaktas inte pensionsutgiften för personens invalidpensioner eller rehabiliteringsstöd vid beräkningen av riskkoefficienten för invalidpension. Arbetsgivarens andel av pensionsutgiften för personens invalidpensioner eller rehabiliteringsstöd beaktas inte vid beräkningen av riskkoefficienten för invalidpension för sådana arbetsgivare hos vilka personens inkomster under ansvarsfördelningens granskningstid understiger 2 094,45 euro (på nivån 2004). Avsikten är att endast väsentliga pensionsfall har inverkan på arbetsgivarens invalidpensionsrisk. Inkomstgränserna höjs årligen med en lönekoefficient. (saadospalvelu.fi)

Vid hänförandet av pensionsutgiften för invalidpensioner och rehabiliteringsstöd till arbetsgivarna beaktas inte inkomsterna för lantbruksavbytare, närstående- och familjevårdare samt handikappade personer som är registrerade i ANM:s URA-system och som anställts med stöd av sysselsättningsstöd. Arbetsgivaren betalar dock invalidpensionsavgift också för dessa inkomster.

Riskkoefficient för invalidpension

Arbetsgivarens riskkoefficient för invalidpension fastställs genom att jämföra relationstalet mellan fördelningsgrunden beräknad enligt pensionsutgifterna för pensionsfallen och arbetsgivarens lönesumma med självrisk med relationstalet för hela systemets fördelningsgrunder och lönesumma med självrisk.

Om arbetsgivarens riskkoefficient för invalidpension är större än systemets genomsnittliga riskkoefficient för invalidpension 1,00 är arbetsgivarens invalidpensionsavgift större än systemets genomsnittliga invalidpensionsavgift. På motsvarande sätt om riskkoefficienten för invalidpension är mindre än systemets genomsnittliga riskkoefficient för invalidpension är arbetsgivarens invalidpensionsavgift mindre än systemets genomsnittliga invalidpensionsavgift.

Uppgifterna finns i rapporten Grunder för avgiften

Keva kommer att publicera en rapport över grunderna för avgifterna med information om de fall som inverkat på beräkningen av arbetsgivarens invalidpensionsavgift och vikten av dem. Rapporten publiceras i avsnittet Pensionsavgifter i webbtjänsten för arbetsgivare. I rapporten Grunder för avgiften finns uppgifter om bland annat arbetsgivarens självriskgrad, invalidpensionsavgift med självrisk, inverkan av gottgörelse med anledning av partiell arbetsoförmåga på invalidpensionsavgiften med självrisk och de invalidpensioner och rehabiliteringsstöd på personnivå som inverkat på riskkoefficienten för invalidpension.