Hållbart arbetsliv -projekt
Hållbart arbetsliv är ett projekt om arbetsförmågan som genomförs i den offentliga sektorn och som har främjande av arbetsförmågan hos de anställda i den offentliga sektorn som mål.
Projektet hjälper organisationer i den offentliga sektorn att klara av och återhämta sig från coronapandemin och ökningen av riskerna för arbetsoförmåga.
Inom ramen för projektet utvecklas allt bättre verktyg som stöd för arbetsmiljöledningen. Utvecklingsarbetet och förändringen genomförs tillsammans med arbetsgivare i den offentliga sektorn.
Projektet resulterar direkt i nya verksamhetsmodeller, tjänster, forskningsdata och samarbetsnätverk genom vilka personalens arbetsförmåga kan påverkas i den offentliga sektorn. Resultaten av projektet sprids till hela den offentliga sektorn.
Projektet har beviljats statsbidrag från Finlands program för hållbar tillväxt som finansieras ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.
Se projektet Hållbart arbetsliv för mer detaljerad information
Målet är att stärka arbetsförmågan
Arbetet och personalen i den offentliga sektorn har under den senaste tiden varit föremål för många förändringar och utmaningar, och coronapandemin har för sin del försvårat läget.
Riskerna för arbetsoförmåga har ökat och kostnaderna för arbetsoförmåga har stigit: enligt Kevas uppskattning har ökningen under de senaste åren varit cirka 180 miljoner euro per år i kommunsektorn. Allt som allt uppskattas kostnaderna för arbetsoförmåga enbart i kommunsektorn uppgå till 1,2 miljarder euro och i hela den offentliga sektorn till 2 miljarder euro per år.
Samtidigt vållar brist på kvalificerad arbetskraft problem i flera organisationer.
Målet med projektet är att stödja arbetsplatserna i den offentliga sektorn för att de ska kunna hantera de ökade riskerna för arbetsoförmåga och pandemitidens belastning för arbetsförmågan.
Inom ramen för projektet utvecklas nya verksamhetsmodeller och tjänster samt genereras forskningsdata för att stärka arbetsförmågan och minska riskerna för arbetsoförmåga.
Projektet främjar utvecklingen av strategisk arbetsmiljöledning som beaktar personalresurserna och personalriskerna och stärker grunden för ledning med hjälp av information i organisationer i den offentliga sektorn.
En på vetenskaplig forskning baserad överblick över de faktorer som inverkar på risken för arbetsoförmåga hos personalen i den offentliga sektorn bidrar till att åtgärder i fortsättningen kan riktas på ett allt effektivare sätt.
Konsekvenser av projektet på lång sikt
- Personalens arbetsförmåga stärks.
- Bestående arbetsoförmåga minskar.
- Yrkeskarriärerna blir längre.
- Kostnaderna för arbetsoförmåga minskar.
- De faktorer som hotar arbetsförmågan kan åtgärdas i ett tidigare skede och riskerna för arbetsoförmåga kan förutses allt effektivare.
Projektets målgrupper
Projektet omfattar hela den offentliga sektorn och Kevas pensionsförsäkringsfält, kommunsektorn, staten och den evangelisk-lutherska kyrkan.
Projektet riktar sig i första hand in på de sektorer i vilka personalen under coronatiden har lidit av särskild press på arbetet och vars risk för arbetsoförmåga har ökat på grund av många belastningsfaktorer redan före coronan, dvs. i synnerhet social- och hälsovården, undervisningen och statens säkerhetssektor.
Vid valet av de parter som kallas till projektet bedöms riskerna för arbetsoförmåga i organisationerna i fråga. I ett senare skede kommer resultaten att spridas också i större utsträckning till hela den offentliga sektorn.
I projektets första skede söker Keva offentliga arbetsgivare i följande målgrupper till projektet:
- Personal inom social- och hälsovården, inkl. personal som överförs till de nya välfärdsområdena
- Undervisningspersonal inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet
- Personal inom statens säkerhetssektor
- I fråga om kyrkans arbetsgivarkunder genomförs projektet i nätverk som Keva bildat, med särskilt fokus på diakoniarbete, småbarnspedagogik och ungdomsarbete.
Projektet fördelas i flera delprojekt
Projektet Hållbart arbetsliv fördelas i flera delprojekt som genomförs med målgrupperna. Delprojekten preciseras vid projektstarten.
Huvudkategorierna för delprojekten är följande:
- Nya digitala verktyg för prognostisering av risker för arbetsoförmåga och som stöd för effektiv arbetsmiljöledning med hjälp av dataanalys
- Nya digitala tjänster samt metoder för karriärplanering och fortsättning i arbete för personer som får rehabiliteringsstöd på grund av depression
- Samutveckling av arbetsmiljöledning och spridning av resultaten i de förnyade utvecklingsnätverken
- Utveckling av företagshälsovårdssamarbetet för att minska riskerna för arbetsoförmåga
- Forskningsdata om risker för arbetsoförmåga i den offentliga sektorn
Tidsplan och utvärdering av effekterna
Tidsplan
Genomslagskraftiga insatser förutsätter långsiktiga åtgärder. Projektet genomförs under tre år 2022–2024. Delmål kommer att sättas för projektet, och information om hur de uppnås uppdateras regelbundet på webbplatsen.
Finansministeriet har beviljat projektet statsbidrag som hänför sig till Finlands program för hållbar tillväxt som finansieras ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Ansökningstiden för finansiering pågick i juni 2022. Bidraget uppgår till högst 3 448 000 euro 2022–2024. Keva finansierar projektet med ett eget anslag till motsvarande belopp.
Uppföljning och utvärdering av effekterna
Projektets effekter kommer att följas upp under hela projekttiden.
Organisationsspecifika lägesanalyser som görs i början av projektet utgör grunden för att verifiera förändringen på längre sikt. Keva har möjlighet att följa upp den långsiktiga utvecklingen av nyckeltalen för arbetsoförmåga, såsom kostnader och sjukfrånvaro, hos arbetsgivarna i den offentliga sektorn, och har även tillgång till jämförelsedata som stöd för utvärderingen.
Tät uppföljning och utvärdering bidrar för sin del till att resultaten av projektet kan utvärderas efter att projektet avslutats och även på längre sikt efter projektet.
Projektets genomslagskraft kommer att följas upp med flera olika mått och både Keva och en extern tjänsteleverantör kommer att göra en utvärdering av projektets effekter. Uppföljningen av projektets effekter och måtten för uppföljningen preciseras ännu separat för de olika delprojekten när de inleds.
För att säkerställa kvaliteten hos delprojekten fastställs kvalitetskriterier för genomförandet av dem. Efterlevnaden av kriterierna följs upp och säkerställs i hela projektet.
Regelbundna rapporter om hur projektet framskrider lämnas till övervakaren av projektet, dvs. Finansministeriet, Kevas ledningsgrupp och projektets styrgrupp.
Kontaktpersoner för projektet
Projektet leds på Keva av projektchef Maija Träskelin.
Kontaktuppgifter för projektet:
maija.traskelin(snabel-a)keva.fi
tfn 040 146 7879
De organisationer i den offentliga sektorn som är intresserade av projektet kan kontakta direkt sin egen kundchef.
Huvudkategorierna för delprojekten
Projektet Hållbart arbetsliv fördelas i flera delprojekt som genomförs med målgrupperna.
1 Nya digitala verktyg för prognostisering av risker för arbetsoförmåga och som stöd för effektiv arbetsmiljöledning med hjälp av dataanalys
Syftet med projektet är att identifiera risker för arbetsoförmåga i ett så tidigt skede som möjligt och att utveckla arbetsmiljöledningen genom att utnyttja befintlig forskningsinformation och statistik.
I projektet skapas genom dataanalys digitala analys- och rapporteringsverktyg som grundar sig på forskningsdata och som kan användas för att bedöma och förutse risker för arbetsoförmåga. Verktygen är avsedda som stöd för planeringen av verksamheten och beslutsfattandet i organisationerna.
Utvecklingsarbetet utförs i tätt samarbete med arbetsgivare i den offentliga sektorn för att identifiera de lösningar som bäst tjänar organisationernas behov.
2 Nya digitala tjänster samt metoder för karriärplanering och fortsättning i arbete för personer som får rehabiliteringsstöd på grund av depression
1. Digital verksamhetsstyrningstjänst
Syftet med projektet är att effektivisera arbetsmiljöledningen genom att hjälpa arbetsgivarorganisationerna
• att identifiera utmaningar med arbetsmiljöledningen så tidigt som möjligt och
• genom att styra arbetsgivarna att vidta rekommenderade åtgärder för att lösa dem.
Inom ramen för projektet utvecklas en digital verksamhetsstyrningstjänst som grundar sig på kundförståelse och kundernas behov. Tjänsten identifierar i kunddata nyckelfaktorer och signaler i anslutning till risker för arbetsoförmåga och erbjuder organisationerna servicevägar som passar respektive situation och som är förenliga med bästa praxis.
Syftet är också att åskådliggöra åtgärdernas effekt efter att serviceprocessen slutförts för att verksamheten framöver ska kunna riktas in och utvecklas på ett mer genomslagskraftigt sätt.
Samtidigt tar tjänsten fram en gemensam lägesbild om arbetshälsan för arbetsgivarorganisationen och Kevas experter som stöd för ett mer genomslagskraftigt samarbete.
2. Utveckling av kompetens om arbetsmiljöledning
Syftet med projektet är att förebygga risker för arbetsoförmåga genom att stärka kompetensen kring arbetsmiljöledning i organisationerna. Kompetensen om arbetsmiljöledning stärks genom digitalt lärande. Med hjälp av projektet erbjuds effektivare digitala utbildningsinnehåll som i större utsträckning än tidigare kan utnyttjas för att utveckla arbetsmiljöledningen.
Inom ramen för projektet skapas nya utbildnings- och workshopskoncept i samarbete med arbetsgivarorganisationer genom att utnyttja innehållet i Kevas tjänst Inlärningsmiljö.
3. Digital tjänst för arbetstagarna i den offentliga sektorn för att bygga upp den egna yrkeskarriären och hantera arbetsförmågan
Syftet med projektet är att minska risken för arbetsoförmåga
• genom att stärka den proaktiva och aktiva rollen avseende ledning av yrkeskarriären hos arbetstagarna i den offentliga sektorn och
• genom att tillhandahålla metoder för att ta hand om den egna arbetsförmågan.
Inom ramen för projektet utvecklas utifrån kundförståelse en digital applikation som stöd för att upprätthålla och stärka arbetsförmågan, identifiera och utveckla styrkor och kompetenser, utveckla den egna yrkeskarriären samt stärka arbetsplatskompetens och arbetsgemenskapens resurser.
Den för arbetstagarna avsedda tjänsten stöder arbetsgivarens proaktiva arbetsmiljöledning. Tjänsten kan också utnyttjas för klienter inom yrkesinriktad rehabilitering.
4. Metoder för karriärplanering för arbetsgivarna
Målet med projektet är att förebygga arbetsoförmåga med hjälp av karriärplanering. Inom ramen för projektet tar man tillsammans med organisationerna fram modeller för arbetsrotation och för att införliva karriärsamtal som en del av organisationernas arbetsmiljöledning och chefsarbete.
Som stöd för utvecklingen av modellerna pilottestas i projektet en yrkeskarriärcoach som på arbetsplatsen hjälper arbetstagarna att hitta motivation, identifiera kompetensen eller utveckla yrkeskarriären. I pilotskedet kan den för arbetstagarna avsedda digitala applikationen också testas under handledning av yrkeskarriärcoachen.
5. Upprätthållande av kontakten till arbetslivet och stöd för arbetsförmågan för personer som får rehabiliteringsstöd på grund av depression
Målet med projektet är att bidra till att personer som får rehabiliteringsstöd på grund av depression kan återgå till arbetslivet genom att man stöder deltagande i arbete och upprätthåller kontakten till arbetsplatsen.
Upprätthållandet av kontakten till arbetslivet pilottestas tillsammans med de arbetsgivarorganisationer som deltar i projektet.
Vid pilottestningen utnyttjas verksamhetsmodellen ”IPS-Sijoita ja valmenna!” men arbetstagaren har en arbetsplats dit hen kan återvända. Därtill sammanförs arbetstagaren och arbetsgivaren med Kevas stöd utan externa arbetstränare. I pilotförsöken avtalar arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården, som vid behov kontaktar vårdenheten, hur och med vilket antal timmar arbetstagaren kan delta i arbetsplatsens verksamhet under tiden med rehabiliteringsstöd.
Genom pilotförsöken samlas erfarenheter av de möjligheter som deltagande i arbetet ger och hur det inverkar på återgången till arbetet. I och med pilotförsöken identifieras alternativ för ersättande arbete på arbetsplatserna och skapas verksamhetssätt som kan bidra till fortsättning i arbetet för personer med en depressionsdiagnos.
Den bästa praxis som kommer fram i pilotförsöken utvecklas till verksamhetsmodeller tillsammans med arbetsgivarna, och verksamhetsmodellerna utvecklas ytterligare också efter pilotskedet.
3 Samutveckling av arbetsmiljöledning och spridning av resultaten i de förnyade utvecklingsnätverken
Kevas mångsidiga nätverksverksamhet fungerar som en plattform för samutveckling av resultaten av projektet och för spridning av dem till hela den offentliga sektorn.
Nätverken sammanför aktörer i den offentliga sektorn och möjliggör lärande och problemlösning över organisations- och sektorgränser samt utveckling av bästa praxis för arbetsmiljöledning för att minska risken för arbetsoförmåga.
I projektet utvecklas nätverksverksamheten mot ett nätverkssamarbete där arbetsmiljöledning utvecklas med utgångspunkt i ekosystemtänkande och -verksamhetssätt. En ny typ av nätbaserad modell för utveckling och lärande byggs upp i samarbete med arbetsgivarorganisationer.
Med hjälp av nätverksverksamheten har alla Kevas arbetsgivarkunder möjlighet att delta i det utvecklingsarbete som utförs medan projektet pågår. Utöver de befintliga nätverken är målet att tillhandahålla sådan nätverksverksamhet där sektorspecifika utmaningar beaktas.
På våra sidor även
5 Forskningsdata om risker för arbetsoförmåga i den offentliga sektorn
Projektet tar fram vetenskapliga forskningsdata om de faktorer som påverkar risken för arbetsoförmåga och relaterade aktuella fenomen i den offentliga sektorn.
Statistiska uppgifter och resultat av enkäter används i stor utsträckning i forskningsverksamheten. Forskningsdata används för att stödja kunskapsbaserad arbetsmiljöledning. Genom forskningssamarbete med olika expertorgan berikas och fördjupas förståelsen för aktuella fenomen relaterade till arbetsförmågan.
Det övergripande temat för forskningsprojekten är att möjliggöra fortsättning i arbetet, även när man är partiellt arbetsför. Ytterligare information tas också fram om kostnader och effekter av olika lösningar som gäller arbetsförmågan.
Målgruppen är särskilt personal inom social- och hälsovården, utbildning, räddningsväsendet och statens säkerhetssektor samt kyrkan. Forskningsresultaten publiceras och kan utnyttjas av arbetsplatserna i den offentliga sektorn.