Arbetslivsutvecklingspengar

Temat för arbetslivsutvecklingsprojekten

Temat för arbetslivsutvecklingspengar 2018 var ”Tryggad arbetsförmåga genom lyckad förändringsledning”.

Digitaliseringen leder till att arbetsbeskrivningarna och uppgifterna ändras kraftigt också i den offentliga sektorn. Därtill kommer vård- och landskapsreformen under de närmaste åren att ändra organisationsstrukturerna och verksamhetsmodellerna.

Individernas och organisationernas förmåga att förnya sig är avgörande med tanke på förebyggandet av kostnader för arbetsoförmåga.

Finansiering av utvecklingsprojekten

År 2018 uppgick det totala beloppet av arbetslivsutvecklingspengar till 400 000 euro. Finansiering söktes i tre storlekskategorier: högst 10 000 euro, 20 000 euro och 50 000 euro. Finansiering var konkurrerande.

En självfinansieringsandel på 50 % krävs för projektet. Anlitande av personalen i den egna organisationen räknas inte som självfinansieringsandel.

Arbetslivsutvecklingspengar beviljas inte för rekreations- eller motionsverksamhet, enskilda evenemang, anskaffning av utrustning eller för dagtraktamenten och kostna-der för deltagarnas resor, kost och logi.

Bedömningskriterier för val av projekt

Följande kriterier tillämpades vid valet av de projekt som finansierades:

1) Förenlighet med årets tema
2) Projektets innehåll: Genomförbarhet, planmässighet, uppföljning, nyhetsvärde och innovation
3) Projektets väntade effekt: Bedöm nyttan i praktiken. Möjlighet att i större ut-sträckning utnyttja resultaten och åtgärder för att sprida dem. Nätverkssamarbete inom ramen för projektet anses vara en fördel eftersom det sprider de bästa me-toderna.
4) Finansiering delas ut till olika typer av projekt.
5) Finansiering delas ut till arbetsgivarkunder av olika typer och olika storlek inom kommunsektorn och kyrkan.

Projektstart och maximal giltighetstid

De projekt som väljades ska starta senast 1.11.2018.

Projekten får pågå i högst 24 månader.

Ansökan och valprocess

Ansökningstiden för Arbetslivsutvecklingspengar 2018 har gått ut.

Ansökningarna bedömades av ett expertråd med Kevas experter och utomstående sakkunniga inom arbetsmiljöledning och utveckling.

Expertrådet var sammansatt enligt följande:

• Direktör för arbetslivstjänster Kati Korhonen-Yrjänheikki, Keva (ordf.)
• Koordinator för arbetslivstjänster Satu Ijäs, Keva (sekreterare)
• Arbetslivsexpert Eija-Maria Gerlander, Keva
• Kundchef Sari Huunonen, Keva
• Ledande expert Tuula Oksanen, Arbetshälsoinstitutet
• Utvecklingschef Terttu Pakarinen, KT Kommunarbetsgivarna
• Arbetslivsexpert Laura Pekkarinen, Keva
• Chefsöverläkare Tapio Ropponen Keva
• Teamchef Taina Tuomi, Keva

Beslut om vilka projekt som väljades fattade av Kevas vice verkställande direktör Tapani Hellstén på framställan av expertrådet. 

Rapportering och utnyttjande av resultaten

Resultaten av projekten och användningen av finansieringen rapporteras till Keva. En slutrapport enligt en mall som Keva fastställt ska tillställas Keva senast inom två månader från att projektet gått ut.

Av projekten förutsätts engagemang och aktiva åtgärder för att utnyttja resultaten och sprida dem också utanför den egna organisationen för ett bredare bruk i den offentliga sektorn.

Keva stöder nätverkande av projekten och sprider de bästa metoderna inom ramen för det nationella utvecklingsarbetet för strategisk arbetsmiljöledning i den offentliga sektorn.

Arbetslivsutvecklingsprojekten 2018

Arkea Oy: Robotista helpotusta arkeen - Puettavien työtä keventävien robottien (Exoskeleton) kokeilu kiinteistönhoidon ja kunnossapidon tehtävissä

Hämeen ammattikorkeakoulu Oy:Työhyvinvoinnin parantaminen kognitiivisen ergonomian keinoin

Joensuu stad/Personaltjänster:Kuuntelemisesta tekoihin

Kittilä kommun: Osallisuudesta työhyvinvointia

Lempäälä kommun: Muutostukipakettimalli ja resilienssin johtaminen työkyvyn ylläpidon väleinä

Mänttä-Vilppula stad:Ylä-Pirkanmaan Työhyvinvointiohjelma ”Kunta3 - Yhteisellä kehittämisellä kohti vaikuttavaa ja hyvinvoivaa työtä”

Nylands förbund: Me Taitajat - Metataidoista luottamusta ja rohkeutta muutokseen

Palmia Ab och Tekme Oy:Muutoksen mahdollistajat -hanke

Päijät-Hämeen Laitoshuoltopalvelut Oy: Esimies valmentajana

Riihimäki stad/Tjänster för socialt välbefinnande för vuxna/Hemvård:Kolmen R:n (reiluus, rohkeus ja ripeys) kotihoitokonsepti Riihimäelle

Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt: Muutoskyvykkyyden kehittäminen Varsinais-Suomen Sairaanhoitopiirissä 2018-2019

Samkommunen för Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt: Työkyvyn turvaaminen masennuspotilaiden keskuudessa työterveyshuollon toiminnallisen integroinnin toimeenpanolla

Samkommunen för social- och hälsovårdstjänster i Södra Savolax: Esimiesverstaassa työhyvinvointi nousuun

Södra Österbottens förbund:Valmentavalla esimiestyöllä parempaa työhyvinvointia muutoksissa

Tammerfors stift, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland: Resilienssin arviointityökalun rakentaminen ja testaaminen kirkollisten työyhteisöjen käyttöön

Vanda stad personalcentralen: Aktiivinen toimijuus ja tulevaisuuden rakentaminen uudistuvassa Vantaassa

Vem kan söka arbetslivsutvecklingspengar?

Den som söker arbetslivsutvecklingspengar ska vara Kevas arbetsgivarkund. Arbetslivsutvecklingspengar kan sökas av arbetsgivarna i

• kommunerna
• samkommunerna
• kommunala aktiebolag
• landskapen och
• den evangelisk-lutherska kyrkan.

Arbetslivsutvecklingspengar kan sökas för gemensamma projekt. Då är det endast en organisation som söker utvecklingspengar i stället för alla medverkande organisationer. Denna ansvarsorganisation avtalar med de övriga organisationerna om fördelningen av utvecklingspengarna och kostnaderna mellan organisationerna. De gemensamma projekten kan gälla till exempel hela kommunkoncernen eller en del av den. Det kan också vara fråga om ett projekt mellan två kommuner.

Utvecklingspengar kan sökas för ett projekt som är en del av ett större projekt. Då ska sökanden tydligt visa vilken del av projektet Kevas utvecklingspengar söks för. 

En organisation som fått utvecklingspengar tidigare kan söka på nytt för ett annat projekt. Samma organisation kan också skicka en ansökan om utvecklingspengar för flera olika projekt. Det lönar sig att samordna ansökningarna i organisationen och ställa dem i prioritetsordning. Vid valet av finansierade projekt sörjer vi för att utvecklingspengar beviljas till organisationer av olika typ och storlek och som är i olika skeden av utvecklingsarbetet med arbetsmiljöledning. 

Arbetslivsutvecklingspengar kan sökas för ett projekt som börjar inom tre månader från finansieringsbeslutet och som pågår högst 24 månader. 

När kan man söka?

Vi delar ut arbetslivsutvecklingspengar en gång om året.

Ansökningstiden 2020 är 12.3–29.5.2020. Ansökningarna ska lämnas före kl. 16 i webbtjänsten för arbetsgivare.

Utvecklingspengar beviljas endast för nya projekt som inleds inom tre månader från finansieringsbeslutet. Finansieringsbeslut lämnas under sista veckan i augusti.

Hur mycket arbetslivsutvecklingspengar kan man söka och få?

År 2020 delas totalt 500 000 euro ut i arbetslivsutvecklingspengar. Det lägsta beloppet för beviljade utvecklingspengar är 10 000 euro och det högsta 75 000 euro per projekt. Sökanden avrundar det ansökta beloppet till 5 000 eller 10 000 euro. Sökanden ska ange i ansökan vilken summa som söks.

De arbetslivsutvecklingspengar som Keva beviljar kan utgöra högst 50 procent av totalkostnaderna. Keva kan också bevilja endast en del av det ansökta beloppet.

För hurdan utvecklingsverksamhet kan arbetslivsutvecklingspengar beviljas?

Arbetslivsutvecklingspengar kan du söka för många typer av utvecklingsverksamhet. Det kan vara fråga om utveckling av

• tjänster
• serviceprocesser
• arbetsmiljöledning
• arbetsmiljöprocesser
• arbetsverktyg
• bedömning
• mått eller
• kompetens.

Utvecklingsarbetet kan handla om att bygga ett underlag eller en plattform, lägga om den befintliga verksamheten eller arbeta med helt nya innovationer och försök. Det väsentliga är att utvecklingsarbetet har ett samband med arbetsmiljöledning eller stärkande av arbetshälsan, förebyggande av risken för arbetsoförmåga eller främjande av resultat- eller reforminriktning på arbetsplatserna.

Som ett resultat av utvecklingsarbetet bedöms förändringen i förhållande till den tidigare verksamheten. Utvecklingsarbetet har effekt när det i utvecklingsobjektet till följd av arbetet uppstår, förankras eller uppfinns samt testas och utvärderas ett nytt verksamhetssätt jämfört med situationen tidigare. Utöver den interna förändringen inom organisationen är det också viktigt att resultaten av utvecklingsarbetet kan spridas och utnyttjas av andra offentliga organisationer. 

Vilka kostnader kan finansieras med utvecklingspengar?

Utvecklingspengar kan beviljas till ett belopp som motsvarar högst 50 procent av projektets totalkostnader. Utvecklingspengar kan användas på kostnader som uppstått under projektperioden och för vilka finansiering inte kan fås på annat sätt.

Kostnaderna kan hänföra sig till köpta tjänster såsom träning, projektarbetar- eller konsulttjänster samt kostnader för resor och logi för dessa med undantag för kilometerersättning, dagtraktamenten och måltidsersättningar.

Utvecklingspengar kan också användas till kostnader för utbildningslokaler, kostnader för marknadsföring och utnyttjande i anslutning till projektet och resultatmaterialet samt kostnader för IT och anläggningar som är väsentliga för projektmålen. 

Utvecklingspengar får inte användas till interna inköp eller anskaffningar inom mottagarorganisationen, inköp och anskaffningar av sammanslutningar som är närstående till mottagaren av utvecklingspengar eller företag som står under mottagarens bestämmande inflytande eller kostnader för användning av arbetstiden hos organisationens egen personal, kostnader för resor, kost eller logi, dagtraktamenten eller kilometerersättningar, rekreations- eller motionsverksamhet eller enskilda evenemang.

Den sökande organisationen kan räkna med i självfinansieringsandelen lönekostnader för en extra medarbetare som allokerats till projektet. Arbetstiden ska vara minst 50 procent av heltidsarbete. Lönekostnaderna kan räknas med också i det fall att en fast anställd person tillfälligt övergår till uppgifter som projektarbetare på viss tid inom organisationen. Då kan man i självfinansieringsandelen räkna med lönekostnaderna för personen i fråga, om tiden med projektarbetet motsvarar minst 50 procent av den tidigare arbetstiden och det i stället för personen har anställts en vikarie. 

I självfinansieringsandelen kan man också räkna med den egna personalens kostnader för resor, kost och logi i samband med projektträning e.d. med undantag för kilometerersättning samt anskaffning av anläggningar och IT-kostnader till den del de är väsentliga för att nå målen med projektet, om kostnaderna uppstått under projektet.

I självfinansieringsandelen kan man inte medräkna kostnader för användning av arbetstiden hos organisationens egen personal eller kostnader för vikarier eller ersättare.

Finansieringsvillkor för arbetslivsutvecklingspengar

Finansieringsvillkoren för arbetslivsutvecklingspengar infördes i samband med ansökningsomgången 2019. För ansökningsomgången 2020 har villkoren uppdaterats.

Innan du ansöker om utvecklingspengar, ta del av finansieringsvillkoren för arbetslivsutvecklingspengar. I villkoren fastställs bland annat:

• stödmottagarens skyldigheter
• finansieringsbeslutets bindande karaktär
• ändamålen för utvecklingspengar
• rättigheterna till projektresultaten.

 
Vid ansökan om utvecklingspengar ska sökanden godkänna finansieringsvillkoren som ett bindande finansieringsavtal. Den person som utses till ansvarsperson för projektet, alltså den som skickar in ansökningsblanketten, ska ha tillräckliga befogenheter att fatta beslut om projektet.

Stöd för ansökan om utvecklingspengar

Keva ger stöd i att utarbeta projektplanen och fylla i ansökan. Vi ordnar webbinarier (på finska) med olika teman för alla intresserade. Du kan anmäla dig till dem på Kevas webbsida för evenemang.

Vi skickar en länk för deltagande i evenemanget föregående dag.

• 5.3.2020 kl. 9.00–9.45, tema: Allmän presentation av arbetslivsutvecklingspengar samt kriterier
• 26.3.2020 kl. 9.00–9.45, tema: Hurdana är innovativa och verkningsfulla utvecklingsprojekt?
• 16.4.2020 kl. 9.00–9.45, tema: Eventuellt utnyttjande av inlärningsmiljön i utvecklingsprojekten

Skulle du vilja ha skräddarsydd sparring för din organisation? Också det kan göras per telefon. Boka tid för sparring på högst 45 minuter på förhand per e-post på adressen taina.tuomi@keva.fi eller per telefon på 040 743 2491.

Ansökan – hur och när?

Arbetslivsutvecklingspengar söks med en blankett som vi publicerar i februari med ansökningsanvisningar. Ansökningsblanketten skickas via webbtjänsten för arbetsgivare. Keva behandlar endast de ansökningar som kommer via webbtjänsten. Avsändaren ska ha befogenheter att godkänna finansieringsvillkoren för arbetslivsutvecklingspengar som ett finansieringsavtal som är bindande för projektet.

Ansökningsblanketten publiceras på denna sida i februari.

Till webbtjänsten för arbetsgivare, ansökningsblanketten och ansökningsanvisningarna kommer du via denna länk.

Ansökan kan inte ändras eller kompletteras efter att den har skickats. Ansökan kan dock återkallas.

På vilka grunder beviljas utvecklingspengarna: urvalskriterier

För beviljande av utvecklingspengar har det fastställts grundförutsättningar och särskilda kriterier. Vid valet av finansierade projekt säkerställs också att utvecklingspengar beviljas till organisationer av olika typ och storlek och som är i olika skeden av utvecklingsarbetet med arbetsmiljöledning. 

Grundförutsättningar är:

• Projektmålet passar ihop med det allmänna målet för arbetslivsutvecklingspengar
• Budgeten har upprättats enligt finansieringsvillkoren och i planeringen av projektet har de risker som projektet medför förutsetts. Det väsentliga är att självfinansieringsandelen för projektet är tillräcklig. Kevas finansiering kan täcka högst 50 procent av totalkostnaderna
• Projektet är genomförbart: det är möjligt att nå projektmålen genom planerade åtgärder och sakkunskap. Risker som projektet medför har förutsetts.

Om sökanden inte uppfyller dessa grundförutsättningar utan endast en del av dem, äventyras beviljandet av finansiering.

Särskilda kriterier är:

• Ett motiverat behov som anknyter till organisationens strategiska mål och ledningssystem:
• Behovet av utvecklingsarbete uppstår ur organisationens behov
• Ledningsgruppen eller en medlem i gruppen (för en organisation, ett verksamhetsområde eller motsvarande) har en tydlig roll i styrningen eller utvärderingen av projektet
• Den eftersträvade förändringen och den uppskattade effekten i organisationen:
• Projektet skapar inlärningsbehov
• Det har fastställts kriterier, mått och en utvärderingsprocess för hur väl projektet har lyckats
• Projektet har nyhetsvärde i den egna organisationen och en plan på hur resultaten ska förankras
• Uppskattad mer omfattande effekt på arbetslivsutvecklingen i den offentliga sektorn samt nätverkssamarbetet
• I projektet har det bedömts hur andra organisationer kan utnyttja resultaten
• Projektorganisationen har nätverk i vilka projektet kan göras mer känt och resultaten kan spridas
• Projektet kan ha nyhetsvärde i flera organisationer

Hur och när väljs de finansierade projekten?

Ansökningarna om arbetslivsutvecklingspengar bedöms av ett expertråd. Expertrådet består av experter från Keva, Arbetshälsoinstitutet, KT Kommunarbetsgivarna och ett antal universitet. 

Beslut om vilka projekt som ska finansieras fattas av Kevas vice verkställande direktör på framställan av expertrådet. Beslutet med motivering skickas vecka 35 i augusti till de organisationer som sökt finansiering.

Om sökanden endast beviljas en del av det ansökta beloppet träder beslutet i kraft efter att sökanden per e-post har meddelat sitt godkännande av beslutet.

Keva betalar ut arbetslivsutvecklingspengarna på en och samma gång i december 2020.

Vad innebär stöd för nätverkande under projektet?

Keva stöder projektorganisationernas inbördes nätverkande. För detta använder vi arbetsplattformen Teams. Under projektperioden samlas deltagarna också i gemensamma Skype-träffar och 1–2 gemensamma workshoppar. Projektorganisationerna bestämmer själva över antalet Skype-träffar.

Hur ska det rapporteras om projektet och användningen av pengarna?

I finansieringsvillkoren för arbetslivsutvecklingspengar bestäms i detalj hur projektorganisationerna ska rapportera om användningen av pengarna. Om projektet pågår i långt över ett år ska projektorganisationen skicka en mellanrapport till Keva om det inledande skedet av projektet före utgången av september följande år. Projektorganisationen ska skicka en slutrapport inom två månader från att projektet avslutats.

I mellanrapporten ges en koncis beskrivning av projektet och budgeten i den aktuella situationen och de mest betydande förändringarna. I slutrapporten ges en mer detaljerad beskrivning av vad som lärts av projektet, vilka de mest betydande förändringarna är jämfört med tidigare och hurdana kostnader projektet har medfört. 

Till de organisationer som beviljats finansiering skickas närmare rapporteringsanvisningar och länkar till blanketterna. Blanketterna skickas via webbtjänsten för arbetsgivare.

Vem äger projektresultaten och vad innebär det att sprida dem?

Projektorganisationen äger det resultatmaterial som uppstått under projektet (resultat, material o.d. som framställts). En förutsättning för detta är att mottagaren av utvecklingspengar utnyttjar resultatmaterialet och sprider det till organisationer i den offentliga sektorn i Finland. Keva har rätt att använda och vidareutveckla det resultatmaterial som tagits fram under projektet på det sätt som Keva finner bäst.

Resultaten kan spridas genom organisationens egna nätverk och i samarbete med Keva. På vår webbplats publicerar vi projektbeskrivningar och kontaktuppgifter för alla de projekt som beviljats finansiering. En sammanfattning av respektive projekt publiceras efter att projektet avslutats. Projekten kan också presenteras i samband med våra evenemang. Vi lyfter gärna fram projekten och projektresultaten vid våra evenemang. Om detta avtalar vi separat med projektorganisationerna.

Den organisation som beviljats arbetslivsutvecklingspengar sörjer för att Keva nämns som finansiär i publikationerna och resultaten av projektet. För detta ändamål används Kevas logotyp som i mån av möjlighet kompletteras med texten ”Keva stöder projektet med arbetslivsutvecklingspengar”. Logotyperna placeras i följande ordning: först logotypen för projektets ägare och Kevas logotyp som sist.

Läs mer om ägande- och immaterialrättigheter i finansieringsvillkoren för arbetslivsutvecklingspengar.