Arbetslivsutvecklingspengar

Vem kan söka arbetslivsutvecklingspengar? 

Den som söker arbetslivsutvecklingspengar ska vara Kevas arbetsgivarkund. Också välfärdsområdena kan söka arbetslivsutvecklingspengar redan år 2022.

Arbetslivsutvecklingspengar kan sökas av arbetsgivarna i

• kommunerna
• samkommunerna
• kommunala aktiebolag
• landskapen
• välfärdsområdena samt
• den evangelisk-lutherska kyrkan.

Arbetslivsutvecklingspengar kan också sökas för gemensamma projekt. Då är det endast en organisation som söker utvecklingspengar för alla medverkande organisationers räkning. Denna ansvarsorganisation avtalar med de andra organisationerna om fördelningen av utvecklingspengar och kostnaderna mellan organisationerna. Ett gemensamt projekt kan gälla till exempel hela kommunkoncernen eller en del av den.

Utvecklingspengar kan sökas för ett projekt som är en del av ett större projekt men som inte beviljats finansiering av någon annan part. Då ska sökanden tydligt visa för vilken del av projektet Kevas utvecklingspengar söks.

En organisation som fått utvecklingspengar tidigare kan söka finansiering på nytt för ett annat projekt. Samma organisation kan också skicka en ansökan om utvecklingspengar för flera olika projekt. Det lönar sig att samordna ansökningarna i organisationen och ställa dem i prioritetsordning. Vid valet av finansierade projekt ser vi till att utvecklingspengar beviljas till organisationer av olika typ och storlek och som är i olika skeden av utvecklingsarbetet med arbetsmiljöledning.

Arbetslivsutvecklingspengar kan sökas för ett projekt som börjar inom tre månader från finansieringsbeslutet och som pågår högst 24 månader.

När kan man söka?

Vi delar ut arbetslivsutvecklingspengar en gång om året. År 2022 går ansökningstiden ut den 3 juni.

Hur mycket arbetslivsutvecklingspengar kan man söka och få?

År 2022 delas totalt 600 000 euro ut i arbetslivsutvecklingspengar. Det lägsta beloppet för beviljade utvecklingspengar är 10 000 euro och det högsta 75 000 euro per projekt. Sökanden ska ange i ansökan vilken summa som söks. I sitt beslut avrundar Keva det sökta beloppet automatiskt till närmaste tusen (1 000) euro.

De arbetslivsutvecklingspengar som Keva beviljar kan utgöra högst 50 procent av totalkostnaderna. Keva kan också bevilja endast en del av det ansökta beloppet. Arbetslivsutvecklingspengar betraktas inte som försäljning som sker i form av affärsverksamhet (moms 0 %).

För hurdan utvecklingsverksamhet kan arbetslivsutvecklingspengar beviljas?

Arbetslivsutvecklingspengar kan sökas för många typer av utvecklingsverksamhet. Det kan vara fråga om utveckling av

• tjänster
  • serviceprocesser
  • arbetsmiljöledning
  • processer för arbetsförmåga
  • verktyg
  • utvärdering
  • mått eller
  • kompetens.

Utvecklingsarbetet kan handla om att bygga ett underlag för verksamhet, lägga om den befintliga verksamheten eller arbeta med helt nya innovationer och försök.

Det viktiga är att arbetet syftar till att minska risken för arbetsoförmåga hos personalen.

Vilka kostnader kan finansieras med utvecklingspengar?

I bilagan till finansieringsvillkor för Kevas arbetslivsutvecklingspengar beskrivs närmare till vilka ändamål utvecklingspengar får och inte får användas. I bilagan beskrivs också vilka kostnader som kan inkluderas i självfinansieringsandelen.

Kevas utvecklingspengar kan beviljas till ett belopp som motsvarar högst 50 % av projektets totalkostnader. Utvecklingspengar kan användas till kostnader som uppstått under projekttiden och för vilka finansiering inte fås från annat håll.

Kostnaderna kan hänföra sig till köpta tjänster såsom träning, projektarbetar- eller konsulttjänster samt kostnader för resor och logi för dessa med undantag för kilometerersättning, dagtraktamenten och måltidsersättningar.

Utvecklingspengar kan också användas till kostnader för utbildningslokaler, kostnader för marknadsföring och utnyttjande av projektet och resultatmaterialet samt kostnader för it och utrustning som är väsentliga för projektmålen.

Utvecklingspengar får inte användas till interna inköp eller anskaffningar inom mottagarorganisationen, inköp och anskaffningar av sammanslutningar som är närstående till mottagaren av utvecklingspengar eller företag som står under mottagarens bestämmande inflytande eller kostnader för användning av arbetstiden hos organisationens egen personal, kostnader för resor, kost eller logi, dagtraktamenten eller kilometerersättningar, rekreations- eller motionsverksamhet eller enskilda evenemang.

Den sökande organisationen kan räkna med i självfinansieringsandelen lönekostnader för en extra medarbetare som allokerats till projektet. Arbetstiden ska då vara minst 50 procent av heltidsarbete.

Lönekostnaderna kan räknas med också i det fall att en fast anställd person tillfälligt övergår till uppgifter som projektarbetare på viss tid inom organisationen. Då kan man i självfinansieringsandelen räkna med lönekostnaderna för personen i fråga, om tiden med projektarbetet motsvarar minst 50 % av den tidigare arbetstiden och det i stället för personen har anställts en vikarie.

I självfinansieringsandelen kan man också räkna med den egna personalens kostnader för resor, kost och logi (med undantag för kilometerersättning) i samband med projektträning e.d. samt anskaffning av utrustning och it-kostnader till den del de är väsentliga för att nå målen med projektet, om kostnaderna har uppstått under projekttiden.

I självfinansieringsandelen kan man inte medräkna kostnader för användning av arbetstiden hos organisationens egen personal eller kostnader för vikarier eller ersättare.

Finansieringsvillkor för arbetslivsutvecklingspengar

Ta del av finansieringsvillkoren innan du söker arbetslivsutvecklingspengar. Vid ansökan om utvecklingspengar ska sökanden godkänna finansieringsvillkoren som ett bindande finansieringsavtal. Den person som utses till ansvarsperson för projektet ska ha tillräckliga befogenheter att fatta beslut om projektet.

I finansieringsvillkoren fastställs bland annat följande:

• skyldigheter hos mottagaren av utvecklingspengar
• finansieringsbeslutets bindande karaktär
• ändamål för utvecklingspengar
• rättigheter till projektresultaten.

Stöd för ansökan om utvecklingspengar

Keva ger stöd i att utarbeta projektplanen och fylla i ansökan.

I webbinarierna om arbetslivsutvecklingspengar fokuserar vi i synnerhet på hur ett genomslagskraftigt utvecklingsarbete byggs upp och hur detta ska beskrivas i ansökan. I webbinarierna berättar vi också på allmänt plan för hurdan utvecklingsverksamhet utvecklingspengar kan beviljas, vilka som är kriterierna och hur ansökan ska göras. Webbinarierna är avsedda för arbetsgivarorganisationer och de hålls via Teams enligt följande:

16.2 kl. 9–10

15.3 kl. 14–15

Anmälan till webbinarierna sker via Kevas webbsida över evenemang. Vi skickar en länk för deltagande till dem som anmält sig till webbinariet i fråga föregående dag.

Webbinarierna är på finska.

Önskar du få skräddarsydd sparring för din organisation?

Du kan boka tid för en timmes sparring per e-post. Skicka ett e-postmeddelande med rubriken "Työelämän kehittämisraha 2022 sparrausaika" på adressen taina.tuomi(snabel-a)keva.fi.

Ansökan – hur, var och när? Frågorna i ansökningsblanketten

Du kan ta del av frågorna i ansökningsblanketten via länken nedan. Märk väl att den pdf-fil som öppnar sig via länken inte är själva ansökningsblanketten och fungerar alltså inte som ansökan:

Vilka frågor ställs i ansökningsblanketten för arbetslivsutvecklingspengar? (pdf)

Den egentliga ansökningsblanketten finns i webbtjänsten för arbetsgivare i punkten Arbetslivsutvecklingspengar. Den som skickar ansökningsblanketten ska ha befogenhet att godkänna finansieringsvillkoren för arbetslivsutvecklingspengar som ett finansieringsavtal som är bindande för projektet. Spara först blanketten hos dig själv och fyll i den sedan. Den ifyllda ansökningsblanketten skickas till Keva via webbtjänsten för arbetsgivare.

Om du inte vet om du har behörighet till webbtjänsten för arbetsgivare eller om du inte har det, kontakta då den person på din arbetsplats som har rätt att bevilja fullmakter. Om du representerar en kyrklig organisation som inte har ett eget pensionsarrangemangnummer, kontakta i frågor som gäller ansökningsblanketten och anvisningar någon av de ovannämnda kontaktpersonerna.

Vi rekommenderar att du använder programmet Adobe Acrobat Reader när du fyller i blanketten. På så sätt säkerställs det att alla uppgifter som du skrivit in syns i ansökan. Texten ska skrivas utan tomma rader och list- och specialtecken. Bilder, webbadresser eller grafer kan inte läggas till i blanketten. Om du kopierar text till blanketten från ett annat dokument lönar det sig att först spara texten i stödprogrammet Anteckningar och sedan överföra den därifrån till blanketten. Vid frågor med öppna svarsfält i ansökningsblanketten anges det högsta tillåtna antalet tecken för respektive fält.

Keva behandlar endast de ansökningsblanketter som kommer in via webbtjänsten. Om du före ansökningstidens utgång vill ändra eller komplettera en blankett som du redan skickat, kontakta då den person som lämnar ytterligare information. Du kan helt återkalla ansökan innan ansökningstiden går ut. Återkalla den via e-post på adressen kevapalvelu(snabel-a)keva.fi, skriv ”Återkallande av ansökan om arbetslivsutvecklingspengar” som rubrik.

På vilka grunder beviljas utvecklingspengarna: urvalskriterier

För beviljande av utvecklingspengar har det fastställts grundförutsättningar och särskilda kriterier. Alla ansökningar bedöms utifrån dessa urvalskriterier. Vid valet av finansierade projekt säkerställs också att utvecklingspengar beviljas till organisationer av olika typ och storlek och som är i olika skeden av utvecklingsarbetet med arbetsmiljöledning.

Grundförutsättningar:

• Projektmålet passar ihop med det allmänna målet för arbetslivsutvecklingspengar
• Budgeten har upprättats enligt finansieringsvillkoren och i planeringen av projektet har de risker som projektet medför förutsetts. Det väsentliga är att självfinansieringsandelen för projektet är tillräcklig. Kevas finansiering kan täcka högst 50 procent av totalkostnaderna.
• Projektet är genomförbart: Det är möjligt att nå projektmålen genom planerade åtgärder och sakkunskap. De risker som projektet medför har förutsetts.

Om sökanden inte uppfyller dessa grundförutsättningar utan endast en del av dem, äventyras beviljandet av finansiering.

Särskilda kriterier:

1) Ett motiverat behov som anknyter till organisationens strategiska mål och ledningssystem:

• behovet av utvecklingsarbete uppstår ur organisationens mål
• ledningsgruppen eller en medlem i gruppen (för en organisation, en sektor eller motsvarande) har en tydlig roll i styrningen eller utvärderingen av projektet

2) Den eftersträvade förändringen och den uppskattade effekten i organisationen:

• projektet skapar inlärningsbehov
• det har fastställts kriterier, mått och en utvärderingsprocess för hur väl projektet har lyckats
• projektet har nyhetsvärde i den egna organisationen och en plan på hur resultaten ska förankras

3) Uppskattad mer omfattande effekt på arbetslivsutvecklingen i den offentliga sektorn samt nätverkssamarbete

• • i projektet har det bedömts hur andra organisationer kan utnyttja resultaten
  • projektorganisationen har nätverk i vilka projektet kan göras mer känt och resultaten spridas
  • projektet kan ha nyhetsvärde i andra organisationer.

Hur och när väljs de finansierade projekten?

Beslut om vilka projekt som ska finansieras fattas av Kevas vice verkställande direktör på framställan av ett expertråd. Expertrådet har följande medlemmar:

• Kati Korhonen-Yrjänheikki, ordförande, direktör, arbetsgivarkundrelationer och arbetsförmåga, Keva
• Jenni Ervasti, direktör för Kommun10-undersökningen, Arbetshälsoinstitutet
• Niilo Hakonen, ledande sakkunnig i arbetslivsutveckling, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT
• Hanna-Kaisa Pernaa, forskardoktor, Vasa universitet
• Riitta Sauni, professor (företagshälsovård, arbetsmedicin), Tammerfors universitet
• Taina Tuomi, utvecklingschef, Keva
• Laura Rinne, servicechef, Keva
• Tuula Metsä, chefsöverläkare, Keva

Beslut om vilka organisationer som beviljats finansiering skickas vecka 34 till alla organisationer som ansökt om utvecklingspengar. Alla sökande organisationer får dessutom motiveringar till beslutet i ett separat meddelande. Keva betalar den beviljade finansieringen på en gång enligt separata anvisningar som meddelas mottagaren av finansiering.

Vad innebär stöd för nätverkande under projektet?

Keva stöder projektorganisationernas inbördes nätverkande. För detta använder vi arbetsplattformen Teams. Under projekttiden sammanträder vi dessutom via Teams på aktuella webbträffar om utvecklingspengar varje månad samt på projektmöten tre gånger per år.

Efter beslutet om finansiering för år 2022 hålls träffar om utvecklingspengar 7.9, 2.11 och 7.12 kl. 14–14.30. Projektmöte hålls 5.10.2022 kl. 13–15.

Hur ska det rapporteras om projektet och användningen av pengarna?

I finansieringsvillkoren för arbetslivsutvecklingspengar bestäms i detalj hur projektorganisationerna ska rapportera om användningen av pengarna. Till de organisationer som beviljats finansiering skickas närmare rapporteringsanvisningar.

Om projektet pågår över ett år ska projektorganisationen skicka en mellanrapport till Keva om det inledande skedet av projektet före utgången av september följande år. Projektorganisationen ska skicka en slutrapport inom två månader från att projektet avslutats.

I mellanrapporten ges en koncis beskrivning av projektet och budgeten i den aktuella situationen och de mest betydande förändringarna. I slutrapporten ges en mer detaljerad beskrivning av vad som lärts av projektet, vilka de mest betydande förändringarna är jämfört med tidigare och hurdana kostnader projektet har medfört.

Vem äger projektresultaten och vad innebär det att sprida dem?

Enligt finansieringsvillkoren för arbetslivsutvecklingspengar förbinder sig projektorganisationen att göra projektet mer känt och sprida resultaten av det. Projektorganisationen äger det resultatmaterial som uppstått under projektet (resultat, produkter och material). En förutsättning för detta är att mottagaren av utvecklingspengar utnyttjar resultatmaterialet och sprider det till organisationer i den offentliga sektorn i Finland. Keva har rätt att använda och vidareutveckla det resultatmaterial som tagits fram under projektet på det sätt som Keva finner bäst.

Resultaten kan spridas genom organisationens egna nätverk och i samarbete med Keva. På vår webbplats publicerar vi projektbeskrivningar och kontaktuppgifter för alla de projekt som beviljats finansiering. En sammanfattning av respektive projekt publiceras efter att projektet avslutats. Projekten kan också presenteras i samband med våra evenemang. Vi lyfter gärna fram projekten och projektresultaten vid våra evenemang. Om detta avtalar vi separat med projektorganisationerna.

Den organisation som beviljats arbetslivsutvecklingspengar säkerställer att Keva nämns som finansiär i publikationerna och resultaten av projektet. För detta ändamål används Kevas logotyp som i mån av möjlighet kompletteras med texten ”Keva stöder projektet med arbetslivsutvecklingspengar”. Logotyperna placeras i följande ordning: först logotypen för projektets ägare och Kevas logotyp som sist.

Läs mer om ägande- och immaterialrättigheter i finansieringsvillkoren för arbetslivsutvecklingspengar. 

Sekretess

Keva är en i offentlighetslagen avsedd myndighet och den lagen tillämpas på Kevas verksamhet. En ansökan om arbetslivsutvecklingspengar som lämnats in till Keva och slutrapporten är i regel offentliga dokument. Dokumentet blir i allmänhet offentligt när Keva har mottagit det. Ett offentligt dokument kan innehålla sekretessbelagda delar. Sådana dokument är dock inte i sin helhet sekretessbelagda om uppgifterna kan lämnas så att de sekretessbelagda delarna inte blir offentliga. Sekretessgrunderna anges i 24 § i offentlighetslagen. De sekretessbelagda punkterna ska antecknas i ansökningsblanketten.