Pensionerna finansieras med pensionsavgifter och avkastningen av placeringsverksamheten

De löpande pensionerna 2016 finansieras i sin helhet med de pensionsavgifter som tas ut av arbetsgivarna och arbetstagarna. Under de kommande åren kommer läget att förändras när pensionsutgifterna blir större än pensionsavgifterna. Då börjar pensionerna också finansieras med fondens medel. Det exakta år då det kommer att bli så beror på flera faktorer såsom utvecklingen av lönesumman och pensionsavgiftens nivå.

Enligt finansieringskalkyler kommer fondens medel och avkastning under nästa decennium att användas till ett genomsnittligt belopp om cirka 1,3 miljarder euro per år mätt i aktuellt penningvärde, vilket under ett decennium betyder cirka 13 miljarder euro. På 2030-talet kommer fondens medel i en accelererande takt att användas för utbetalning av pensioner: då finansieras en dryg fjärdedel av pensionsutgifterna med fondens medel. Pensionssystemets likviditet och säkerställandet av den förutsätter att placeringsverksamheten beaktar volatiliteten på placeringsmarknaden men också är beredd på att bland annat risker behäftade med finansieringsgrunden realiseras. 

Pensionsavgiftens nivå bestäms utgående från grunderna för åtagandena i det förmånsbestämda pensionssystemet och de är hållbara i flera generationer. Medlen i pensionssystemet och de förväntade avgiftsinkomsterna måste stå i balans med de förväntade pensionsutgifterna. Pensionsavgiften hålls stabil genom att fonden används mer vid finansieringen av utgifterna under de år då pensionsutgiften är som högst.

Det kommunala pensionssystemet kräver högre avgifter än den privata sektorns ArPL-system. Detta beror bland annat på det pensionsskydd som intjänats före 1995 och som är bättre än i ArPL, kvinnodominansen i kommunsektorn, äldre åldersstruktur och längre förväntad livslängd. Därtill antas den framtida utvecklingen av kommunsektorns lönesumma särskilt i och med strukturförändringarna i den offentliga sektorn bli sämre än i den privata sektorn.

Pensionsavgifter tas numera ut på basis av både löner och pensionsutgifter. Alla arbetstagare betalar en andel som motsvarar avgiftsprocenten i den privata sektorn från sin lön. Arbetsgivarna betalar utgående från de löner de betalat en lönebaserad avgift och en separat förtidspensionsutgiftsbaserad avgift på basis av lönerna, förtidspensionsutgifterna eller en kombination av dem. Därtill betalar arbetsgivarna en separat pensionsutgiftsbaserad avgift på basis av de pensionsutgifter som föranleds av löpande pensioner som tillvuxit före 2005.

Komponenterna i pensionsavgiften fastställs på så sätt att de motsvarar nivån på ArPL-avgiften i den privata sektorn. Den avgift som överstiger ArPL-nivån samlas in på basis av pensionsutgifterna.