Kostnaderna för arbetsoförmåga

Kostnaderna för arbetsoförmåga uppgår enbart i kommunerna till ca två miljarder euro per år. Men man kan påverka kostnaderna för arbetsoförmåga.

Som Kevas kund får du information om hurdana kostnader arbetsoförmåga förorsakar din organisation och hur du kan hålla kostnaderna för arbetsoförmåga i schack med hjälp av arbetsmiljöledning.

Webbtjänsten Nyckeluppgifter – hjälp med hantering av kostnaderna för arbetsoförmåga

Webbtjänsten Nyckeluppgifter är ett verktyg som hjälper dig att identifiera kostnaderna för arbetsoförmåga i din organisation. Du får närmare information om själva kostnaderna samt om de fenomen som orsakar dem. Du kommer till tjänsten genom att logga in i webbtjänsten för arbetsgivare.

Läs mer: tjänsten Nyckeluppgifter
Du får mer information av din kundchef eller arbetsgivarnas telefonrådgivning 020 614 2438.

Arbetsoförmåga kostar

Kostnadernas proportioner

Kommunsektorn betalar årligen åtminstone två miljarder euro i kostnader som hänför sig till arbetsoförmåga. Kevas bedömning baserar sig på de största kommunorganisationernas kostnader för arbetsoförmåga.

De direkta kostnaderna som förorsakas av arbetsoförmåga, såsom kostnader för sjukskrivningar, företagshälsovård, olycksfall och pensioner uppgår till cirka en miljard euro.

De indirekta kostnaderna uppgår till ytterligare en miljard. Indirekta kostnader utgörs till exempel av försämrad arbetshälsa, sjunkande effektivitet och försämrad serviceproduktion.

Sjukskrivningarna utgör den största kostnadsposten

Sjukskrivningarna är den främsta orsaken till kostnaderna för arbetsoförmåga: de står för två tredjedelar av de direkta kostnaderna för arbetsoförmåga. Till exempel i de stora städerna uppgår de direkta kostnaderna för sjukskrivningar till i snitt 3,1 procent av lönesumman.

Speciellt dyra blir de långa sjukskrivningarna. De som på de kommunala arbetsplatserna varit sjukskrivna över 29 dagar under ett år utgör i snitt 10 procent och deras andel av kostnaderna för arbetsoförmåga utgör nästan 50 procent.

Med aktivt stöd kan man inverka på utdragna sjukskrivningar

Arbetsgivaren kan påverka utdragna sjukskrivningar genom verksamhetssättet för aktivt stöd.

Tidigt stöd hjälper att identifiera arbetsohälsa, följa upp sjukskrivningar och förhindra utdragna sjukskrivningar.

Omorganisering av arbetsuppgifter, yrkesinriktad rehabilitering eller delinvalidpension är fungerande alternativ vid nedsatt arbetsförmåga och organisationerna har haft goda erfarenheter av dem. Med dessa åtgärder kan arbetet anpassas till arbetsförmågan vilket leder till färre sjukskrivningar och den återstående arbetsförmågan kan bevaras.

Stöd för återgång till arbetet vid långa sjukskrivningar underlättar anpassningen till arbetet och förbygger i bästa fall nya sjukskrivningar.

Kostnaderna för olycksfall varierar mycket

Olycksfallen orsakar mindre kostnader än sjukskrivningarna men kostnaderna varierar mycket mellan de olika arbetsgivarna.

Uppföljningen av olycksfallsfrekvensen och olycksfallsavgifterna samt ett tätt samarbete mellan personalförvaltningen, arbetarskyddet, företagshälsovården och olycksfallsförsäkraren hjälper till att hålla kostnaderna i styr. Speciellt städerna och kommunerna har bra möjligheter att förebygga olyckor för till exempel med samhällsplanering kan man inverka på arbetsreseolyckor.

Invalidpensionerna ökar arbetsgivarens pensionsavgift

12,5 procent av kommunernas pensionsavgifter beror på invalidpensioner. Arbetsoförmåga syns hos arbetsgivaren som förhöjda pensionsavgifter.

Redan en enda invalidpension som man undvikit innebär en inbesparing på i snitt 60 000 euro för kommunorganisationen när arbetsgivaren inte behöver betala förtidspensionsutgiftsbaserad avgift för den som blir invalidpensionerad.

Företagshälsovård – kostnad eller investering?

Det mest effektiva sättet för företagshälsovården att ingripa i problem är hantering och förebyggande av risken för arbetsoförmåga. Företagshälsovården borde prioritera målinriktad investering i hälsa, framför behandlingen av sjukdomar. För närvarande styrs 36 procent av kostnaderna för företagshälsovården (med beaktande av de ersättningar som FPA betalar) till förebyggande företagshälsovård och resten av pengarna går till sjukvård.

De kostnader som företagshälsovården föranleder är ringa i jämförelse med övriga kostnader för arbetsoförmåga. I snitt använder de stora städerna 0,4 procent av lönesumman för företagshälsovård.

Mer avgörande än de använda summorna är trots allt samarbetet mellan organisationen och företagshälsovården. För att reagera på såväl kortare som längre frånvaroperioder ska arbetsgivaren ha ett definierat verksamhetssätt med vilket man kan lösa problem med arbetsförmågan. Det bästa slutresultatet uppnås när verksamhetssättet har utvecklats utifrån arbetsplatsens egna behov som ett samarbete mellan arbetsgivaren, företrädare för arbetstagarna och företagshälsovården.