Vårdreformen, dvs. välfärdsområdesreformen framskrider i rask takt på olika håll i Finland. Omkring 260 000 arbetstagare i kommunerna och sjukvårdsdistrikten får en ny arbetsgivare.
De direkta kostnaderna för arbetsoförmåga uppgår enbart i kommunsektorn till 1,2 miljarder euro per år. Enligt Kevas uppskattning har kostnaderna för arbetsoförmåga i kommunsektorn ökat med cirka 180 miljoner euro per år under de senaste åren.
Arbetsmiljöledning och ett gott företagshälsovårdssamarbete har stor inverkan såväl på arbetstagarnas välbefinnande, produktivitet och kostnader som på tillgången till personal, förmågan att locka och behålla personal samt anseendet som arbetsgivare. Vårdreformen ger välfärdsområdena ypperliga möjligheter att satsa på arbetsmiljöledning och ett genomslagskraftigt företagshälsovårdssamarbete.
Strategisk arbetsmiljöledning bidrar till att skapa processer och en operativ miljö där företagshälsovården fungerar som partner och stöd för organisationen. Arbetsmiljöledningen i organisationen måste vila på en stadig grund för att organisationen ska kunna dra nytta av företagshälsovården.
Vid anordnandet av ett framgångsrikt företagshälsovårdssamarbete ska flera olika aspekter tas i beaktande. Det lönar sig att noggrant överväga vilken typ av modell för ledning av företagshälsovårdssamarbetet som avtalas och vad som ska skrivas in i företagshälsovårdsavtalet om förebyggande av arbetsoförmåga. Därtill måste man avgöra hur den information som gäller personal som överförs från andra organisationer och företagshälsovårdsaktörernas data som möjliggör ledning med hjälp av information ska användas och hur stödprocesserna för partiellt arbetsföra och fortsättningen av dem ska säkerställas.
Utöver dessa har Keva och bland annat Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT på sina webbplatser publicerat tips och information om sådant som ska beaktas i genomslagskraftigt företagshälsovårdssamarbete som främjar arbetshälsan.
I Finland finns nu möjlighet att satsa på de strukturer inom arbetsmiljöledning som i framtiden kan bidra till bättre arbetshälsa och besparingar i kostnaderna för arbetsoförmåga. Det lönar sig att fullt ut utnyttja denna möjlighet.
Texten är skriven av följande specialister:
Susanne Heikinheimo, sakkunnigläkare
Tuula Metsä, chefsöverläkare
Eija-Maria Gerlander, utvecklingschef