Kevas undersökning tyder på att kommunerna sällan ställer tydliga mål för att minska arbetsoförmågan. Frågor i anslutning till arbetsförmågan, såsom sjukskrivningar, arbetsolyckor eller invalidpensioner följs visserligen upp men flera kommuner saknar verksamhetsplaner och olika mätare för uppföljningen. - De politiska beslutsfattarna behöver information om personalens arbetshälsa som stöd för besluten särskilt nu när det sker stora ändringar i kommunsektorn, säger arbetslivsexpert Laura Pekkarinen på Keva.
Ledningen av arbetshälsa och arbetsförmåga tillämpas inte heller på samma sätt i alla kommunorganisationer utan den är mer strategisk i stora kommunorganisationer. - Hela organisationen inklusive ledningen borde engagera sig i främjandet av arbetshälsa och arbetsförmåga eftersom kommunsektorn uppskattningsvis betalar två miljarder euro per år för arbetsoförmåga, säger Pekkarinen.
Kommunsektorn har gjort vissa framsteg i enlighet med god företagshälsovårdspraxis under de senaste åren. Till exempel har företagshälsovården och arbetsplatsen aktivt kontakt med varandra i de fall då arbetstagarens arbetsförmåga har sjunkit. Också trepartsförhandlingar förs nu oftare än tidigare.
Företagshälsovårdens verksamhet som stöder arbetshälsan fokuserar ofta på traditionella stödåtgärder, såsom att identifiera hälsorisker behäftade med arbetet och att slussa arbetstagarna till rehabilitering. Särskilt i små kommuner ordnar företagshälsovården koordineringen av partiellt arbetsföra arbetstagares behandling och rehabilitering på mycket olika sätt.
Denna undersökning är en uppföljare till undersökningarna om företagshälsovårdssamarbete som Keva utfört 2008–2012. I undersökningen granskas hur kommunorganisationerna med hjälp av ledarskap, tillsammans med företagshälsovården, kan stöda personalens arbetshälsa och främja deras yrkeskarriärer. I undersökningen intervjuades både kommunorganisationernas och företagshälsovårdens representanter.
För ytterligare information
Laura Pekkarinen, arbetslivsexpert, Keva, tfn 020 614 2748