Karriärvägledning i Keusote

Det lönar sig för arbetsgivaren och arbetstagaren att regelbundet och öppet diskutera yrkeskarriären i alla skeden av anställningen. På så sätt hålls arbetet meningsfullt och förutsättningarna för fortsättning i arbetet är bättre också i de fall då arbetstagaren söker en ny riktning för karriären.

Mellersta Nylands samkommun för social- och hälsovården, Keski-Uudenmaan sote, inledde i augusti 2019 ett program för arbetstagare som behöver karriärvägledning. Programmet har som mål att stödja fortsatta yrkeskarriärer genom att man utvecklar individuella karriärvägar och arbetstagarnas kompetens.

- Till en början erbjuder vi karriärvägledning till sådana arbetstagare som vill hitta ett nytt arbete inom Keusote, säger samordnaren för arbetsförmågan Saara Partanen.

Karriärvägledning och utbildning tillhandahålls i samarbete med läroanstalterna Hyria och Keuda. Läroanstalterna deltar intensivt redan i planeringen av programmet i samarbete med Keusotes personaltjänster och chefer, representanter för personalen, företagshälsovården och Keva.

Keusotes systematiska sätt att bygga upp olika verksamhetsmodeller får beröm av Kevas kundchef Mika Parkatti: - Keusotes modell för karriärvägledning är ett bra exempel på ett väl planerat och organiserat verksamhetssätt som ger positiva resultat och som bidrar till att hålla kvar de värdefulla arbetstagarna inom vårdsektorn som även för tillfället lider av brist på arbetskraft.

För närvarande erbjuds karriärvägledning till de arbetstagare som har hälsomässiga utmaningar att fortsätta att arbeta inom vården. Enligt Partanen är framtidsvisionen att utvidga programmet så att alla arbetstagare inom Keusote har möjlighet att få karriärvägledning.

Samarbete med läroanstalter möjliggör omskolning till nya uppgifter

Närvårdare Mikaela Malmelin-Määttä har arbetat i sitt drömyrke inom omsorgstjänster för äldre hos Träskända stad och inom Keusote i över 10 år. Hennes mål är att fortsätta i omsorgsarbetet men i andra uppgifter. Förra hösten började processen med karriärvägleding då hon kontaktade Saara Partanen. – Vi gjorde en bakgrundskartläggning med Saara och sedan kontaktade jag läroanstaltens karriärvägledare som redan hade tänkt ut olika alternativ för att uppdatera min kompetens.

Samordnaren för arbetsförmågan och den arbetstagare som önskar få karriärvägledning diskuterar i syfte att kartlägga arbetstagarens situation, bakgrund och mål. Om målet är att få tilläggsutbildning på andra stadiet eller omskolning till ett helt nytt yrke styrs arbetstagaren att direkt kontakta en namngiven karriärvägledare i läroanstalten.

Uppgifterna om bakgrundskartläggningen skickas med arbetstagarens samtycke till karriärvägledaren. Karriärvägledaren har till uppgift att kartlägga arbetstagarens kompetens i detalj och tänka ut lämpliga alternativ för var och en. Ibland kan en enskild kurs eller studieperiod räcka till att tillgodose arbetstagarens kompetensmål. Ibland börjar arbetstagaren studera för ett helt nytt yrke till exempel med hjälp av yrkesinriktad rehabilitering eller en fond för stöd av arbetsförmågan.

Bättre kompetens och längre yrkeskarriärer med hjälp av karriärvägledning

Ett alternativt sätt att omskola sig till ett nytt yrke är att utnyttja läroavtal: det möjliggör fortsättning i arbetet fullt ut vid sidan av utbildningen. Mikaela Malmelin-Määttä lyckades efter långt sökande hitta en lämplig plats bland rehabiliteringsklienter inom mental- och missbrukarvården.

– Det här var mitt eget önskemål och jag är glad att läroavtalsplatsen ordnades genom en intern omplacering. Arbetet är helt annorlunda än bland seniorer men jag tycker om det.

Om arbetstagaren hittar en ny karriärväg efter karriärvägledningen har Keusote förbundit sig till att hålla kvar kompetenta arbetstagare i organisationen och att de får en uppgift som matchar den nya utbildningen. Hittills har målen uppnåtts: totalt 14 arbetstagare har deltagit i karriärvägledning och alla fortsätter i nya uppgifter inom Keusote.

I mitt fall har detta också bidragit till välbefinnande och jag är nöjd att jag vågade delta. Samtidigt har jag lyckats utveckla min yrkeskompetens.

Enligt Partanen har så gott som alla som deltagit i karriärvägledning bytt inriktning. – Arbete inom mental- och missbrukarvården och affärsexamina är populära utbildningsområden. Nästan 90 % av de personer som söker sig till karriärvägledning är närvårdare. – Arbetet som närvårdare är mycket belastande fysiskt sett och ofta måste man fundera på andra lösningar.

Malmelin-Määttä är nöjd att hon vågade ta upp olika alternativ på arbetsplatsen. - Det skulle ha varit tufft att söka sig till nya uppgifter utan karriärvägledning. Hon berömmer också sin arbetsgivare och läroanstaltens karriärvägledare för den välskötta processen. - Jag fick väldigt bra stöd och vi kartlade möjligheterna tillsammans. Saara tog ofta kontakt med mig för att få koll på läget.