Pensioneringstakten en utmaning för serviceproduktionen i den offentliga sektorn

Arbetsliv Pensioner
Arbetsliv Pensioner

Pensionsavgången i den offentliga sektorn är stor även framöver enligt arbetspensionsförsäkraren Kevas nya prognos. Under de följande tio åren kommer knappt 170 000 personer att gå i pension från kommunsektorn vilket är nästan en tredjedel av alla kommunanställda. Av de statsanställda kommer till och med fler än var tredje, alltså cirka 36 000 personer att gå i pension före 2028.

Pensionsavgången varierar mellan olika regioner. I de landskap där antalet arbetstagare är störst, alltså Nyland, Egentliga Finland, Birkaland och Norra Österbotten kommer pensionsavgången under de närmaste åren att vara rätt nära genomsnittet för hela landet eller till och med lite under det. Pensioneringstakten är snabbast i Lappland, Kajanaland, Norra Karelen, Kymmenedalen och Södra Savolax. Inom landskapen kan skillnaderna mellan olika kommuner vara ännu väsentligt mycket större.

Under femton år har det skett stora förändringar i pensionsavgången bland kommunsektorns och statens personal. Antalet nya ålderspensioner har fördubblats medan antalet nya invalidpensioner har sjunkit och andelen delinvalidpensioner har ökat. Man går också i pension i ett senare skede i yrkeskarriären än i början av 2000-talet. I synnerhet den ålder i vilken man går i delinvalidpension är närmare den egentliga pensionsåldern än tidigare.

Det är dock allt svårare att bibehålla den positiva utvecklingen. Det finns ett skriande behov av effektiv arbetsmiljöledning eftersom sjukskrivningar och förtida pensioneringar enbart i kommunsektorn ger upphov till årliga kostnader på två miljarder euro, vilket motsvarar avkastningen på två kommunskatteprocentenheter i hela landet.

Enligt Kevas verkställande direktör Timo Kietäväinen har pensioneringstakten omedelbara konsekvenser för den offentliga sektorns förmåga att producera tjänster.

- Det kommer att bli allt svårare att få kompetent personal i stället för dem som går i pension. För att avhjälpa personalbristen måste alla tänkbara åtgärder vidtas för att förbättra orken i arbetet fram till pensionsåldern och minska sjukskrivningarna. Också sektorns dragningskraft måste bli bättre, säger han.

- Problemet är synnerligen stort i utflyttningsregioner. Hur ska man i dessa regioner säkerställa att det finns tillräcklig personal för att ta hand om den åldrande befolkningens behov av vård? Skulle en ökad arbetskraftsinvandring kunna avhjälpa läget, funderar Kietäväinen. I många branscher spelar arbetskraftsinvandring redan nu en central roll för att säkerställa tillräckliga resurser, påpekar han.

Skillnaderna mellan olika yrkesgruppers pensionsavgång är stora. I kommunsektorn är antalet ålderspensioneringar störst bland chefer inom utbildning, avdelningsskötare och överläkare samt inom staten bland professorer, officerare och direktörer inom centralförvaltning. Dessa är typiskt uppgifter som mest förekommer mot slutet av yrkeskarriären. Fulla invalidpensioner börjar däremot oftast särskilt bland vårdare inom socialvården, lantbruksavbytare, handikappvårdare och personliga assistenter. Nya delinvalidpensioner är relativt sett vanligast bland instrumentvårdare, vårdare inom socialvården och barnmorskor.

Prognos som stöd för personalplanering

Den nya prognosen är ett bra verktyg för regional och kommunspecifik personalplanering. Prognosen granskar kommande pensioneringar för drygt 514 000 kommunanställda och drygt 103 000 anställda inom staten. Talet omfattar också personer på olika ledigheter (familjeledighet e.d.) och det kan inte jämföras med antalet årsverken som i allmänhet används vid planering.

Prognosen modellerar uttryckligen pensionsavgången bland nuvarande personal och den beaktar därför inte de nya arbetstagare som inleder sitt arbete i framtiden. Prognosen baserar sig på den realiserade pensionsavgången under de senaste åren och beaktar åldersstrukturen och ändringen i den, yrkesgrupper och kön.

Prognos på pensionsavgång inom kommunsektorn och staten 2019–2038 (pdf) (på finska)

Ytterligare information:
verkställande direktör Timo Kietäväinen, tfn 0400 486 043
statistikuppgifter och prognos: statistikanalytiker Petra Sohlman, tfn 020 614 2851