Kommundirektörerna har i snitt 50 timmars arbetsveckor. De långa arbetsdagarna leder till att de ofta upplever att de försummar hemmet. Arbetet ger dock mycket energi: cirka 80 procent av kommundirektörerna är entusiastiska i sitt arbete och 75 procent känner tillfredsställelse av att vara försjunkna i sitt arbete.
Uppgifterna kommer fram i den undersökning om kommundirektörernas arbetshälsa som Keva och Finlands Kommundirektörer rf utfört tillsammans för fjärde gången. De faktorer som dels stöder, dels belastar kommundirektörernas arbetshälsa har redan länge varit liknande och inga betydande ändringar har skett i arbetshälsan under de senaste åren. Ett nytt belastande element är kommuninvånarnas respons via sociala medier.
Kommundirektörernas arbetsförmåga och nöjdhet med arbetet är på en god nivå. Av kommundirektörerna upplever 71 procent att den mentala arbetsförmågan är bra eller utmärkt, medan 78 procent är nöjda med sitt arbete.
Kommunfältet förändras snabbt. Kommundirektörerna bedömer att deras förmåga att leda i förändring är rätt god. En tredjedel av kommundirektörerna säger dock att diskussionen om strukturella reformer inverkar på arbetshälsan. Reformerna ökar osäkerheten och leder till belastande utredningsarbete.
- Kommuncheferna har ett krävande arbete men å andra sidan kan de se till sin egen ork. Arbetet ger också mycket energi, bedömer teamchef Toni Pekka på Keva.
- Arbetshälsoenkäten mäter väl kommundirektörernas ork i arbetet. Det lönar sig för kommunbeslutsfattarna att ta del av den för att kunna inverka på direktörernas ork och trivsel i arbetet, säger ordförande för Finlands Kommundirektörer rf, Kurikka stadsdirektör Paavo Tyrväinen.
Familjen, ledningsgruppen och styrelsen stöder
Familjen är kommundirektörens viktigaste stöd. I arbetet stöds direktörerna främst av styrelseordföranden och medlemmarna i ledningsgruppen.
Kommundirektörerna bedömer att kommunernas ledningsgrupp fungerar effektivt. Diskussionskulturen bedöms i regel vara öppen och positiv, och ledningsgrupperna anses ha förmåga att fatta beslut. Ledningsgrupperna upplevs ha ett strategiskt grepp om arbetet.
Kommundirektörerna anser att samarbetet mellan kommunstyrelsen och kommundirektören fungerar väl. Kommundirektörerna efterlyser ett mer strategiskt grepp i kommunstyrelsens arbete. Enligt kommundirektörerna borde även kommunstyrelsens arbete bedömas i större utsträckning.
Utvecklingssamtalen och direktörsavtalen viktiga
Två av tre kommundirektörer har årligen ett utvecklingssamtal med ordföranden för antingen styrelsen eller fullmäktige eller båda.
- Under den senaste tiden har det diskuterats om utvecklingssamtalen är till någon nytta. Fungerande utvecklingssamtal är för kommundirektörerna en viktig möjlighet att diskutera arbetet och de frågor som hänför sig till det med sin chef, säger direktören för Kevas arbetslivstjänster Pauli Forma.
- Finlands Kommundirektörer rf anser att det är viktigt att kommunerna för ett utvecklingssamtal med sin direktör varje år. Samtalet klargör för båda parterna vilka resultat som förväntas av direktören och vad direktören borde sätta sig in i, säger Tyrväinen.
Två av tre har ett direktörsavtal i vilket bland annat villkoren för arbetsuppgifterna, belöning och uppsägning fastställs.
- Enligt den nya kommunallagen ska direktörsavtalet behandlas i fullmäktige. Finlands Kommundirektörer rf anser däremot att kommunstyrelsen är en bättre plats för öppen diskussion och för att ställa resultatmål. Då direktörsavtalen behandlas i styrelsen är de bra verktyg för att klargöra kommundirektörens arbete, uppskattar Tyrväinen.
Information om enkäten
Enkätmaterialet samlades på våren 2015. E-postenkäten besvarades av 146 kommundirektörer. Resultatet offentliggjordes på Kommundirektörsdagarna i Villmanstrand 27.8.2015.
För ytterligare information:
Pauli Forma, direktör för arbetslivstjänster, Keva tfn 040 525 4530
Toni Pekka, teamchef, analyser, Keva tfn 040 589 8363
Paavo Tyrväinen, ordförande för Finlands kommundirektörer rf, stadsdirektör i Kurikka tfn 050 558 5167