Keva genomförde en omfattande dataanalys för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS om organisationens sjukfrånvaron, risker för arbetsoförmåga och invalidpensioner. Resultaten var mestadels förutsägbara men bjöd också på överraskande observationer.
HUS är Finlands största sjukvårdsdistrikt och en stor arbetsgivare: över 25 000 proffs på hälso- och sjukvård arbetar i sjukvårdsdistriktet. Hos HUS, i likhet med social- och hälsovårdssektorn i övrigt, är arbetet ofta fysiskt och psykiskt belastande. Att sörja för finländarnas hälsa och välbefinnande är ett meningsfullt arbete men det medför också psykiskt tryck för arbetstagarna. Skiftarbetet är ofta hektiskt och flera arbetsuppgifter inom den specialiserade sjukvården kräver särskild sakkunskap som också förutsätter exceptionella satsningar på upprätthållandet av yrkeskompetensen. Effektiviseringen av arbetsprocesserna och de många produktivitetsmålen ställer utmaningar för arbetstagarnas ork i arbetet.
Långa anställningsförhållanden tyder på engagemang
Trots det belastande arbetet är arbetshälsan på HUS huvudsakligen på en god nivå: tack vare långsiktigt och planmässigt arbete har orken i arbetet och arbetshälsan hållits på en bra nivå. De långa anställningsförhållandena tyder på personalens engagemang. Majoriteten av arbetstagarna har varje år bara en, eller inte en enda, frånvaro på grund av olycka eller sjukdom.
Samarbetet med arbetsgivaren och företagshälsovården samt arbetarskyddet har varit långsiktigt och mångsidigt. Nya verksamhetsmodeller utvecklas fortlöpande. Det ytterst låga antalet bestående invalidpensioner är ett tecken på att i synnerhet företagshälsovårdssamarbetet har lyckats. Proaktivt arbetarskydd har lett till att också antalet olycksfall har minskat, och nivån är utmärkt också i nationell jämförelse. Arbetsnöjdheten har blivit bättre som helhet bland både vårdpersonalen och läkarna.
Kevas sammanfattning visade tydligt vilket som fungerade bra eller utmärkt och å andra sidan också vad vi kunde utveckla mer
Kevas stöd vid produktionen och tolkningen av information har upplevts som nyttigt med tanke på hanteringen av riskerna för arbetsoförmåga. De observationer och rekommenderade åtgärder som statistikanalysen under det gånga året har gett upphov till har varit värdefulla.
- Till en början var analysen mest statistisk matematik men Kevas sammanfattning visade tydligt vilket som fungerade bra eller utmärkt och å andra sidan också vad vi kunde utveckla mer, berättar HUS personaldirektör Outi Sonkeri.
Frånvaron på grund av mentala orsaker har ökat hos HUS i synnerhet bland unga arbetstagare på samma sätt som på andra arbetsplatser i den offentliga sektorn. Trots att vårdarbetet är fysiskt belastande har mentala orsaker till och med blivit vanligare som orsak för sjukfrånvaro än sjukdomar i rörelseapparaten. Sjukskrivningarna kommer med i bilden i ett allt tidigare skede av anställningsförhållandet.
Långa frånvaroperioder är orsaken till största delen av de årliga frånvarodagarna
Analysen visade också att långa frånvaroperioder orsakar största delen av de årliga frånvarodagarna. - Regelbundet återkommande sjukfrånvaroperioder i allt yngre åldersgrupper är en mycket oroväckande utveckling, säger servicechef Toni Pekka på Keva. - Undersökningarna har redan länge visat att utdragna och återkommande sjukfrånvaroperioder utsätter för invalidpensioner med mycket stor sannolikhet. Också orsaken till sjukskrivningen är av betydelse med tanke på risken för arbetsoförmåga och då betonas mentala orsaker, säger Pekka.
Fokus på förebyggande av arbetsoförmåga
På HUS kommer man också framöver att tillämpa förebyggande och föregripande metoder. Organisationen har redan en arbetshälsoplan, och man följer upp och mäter regelbundet hur målen för den uppnås. I planen ingår bland annat ett program för stöd för arbetsförmåga som innehåller proaktivt, tidigt och effektiverat stöd för arbetsförmågan samt stöd för återgång till arbete. Verksamhetsmodeller har tagits fram för olika undantagssituationer såsom för missbruk eller trakasserier. Också en modell för ersättande arbete är i bruk.
Också aktiv arbetsenhetscoachning och arbetshandledning, mentorskap och träning har uppmärksammats, och cheferna deltar regelbundet i träning om arbetsmiljöledning bland annat tillsammans med Keva.
Arbetstidsergonomin accentueras vid planering av arbetsskiften: syftet är att avhjälpa den belastning som skiftarbetet medför. Också företagshälsovårdssamarbetet har effektiviserats och resurserna utökats. - Vi vill fortfarande satsa på tjänster med låg tröskel redan i skedet med tidigt stöd på så sätt att arbetsenheten då de behöver hjälp och stöd flexibelt och smidigt kan erbjuda verktyg i samarbete med företagshälsovården, den specialiserade sjukvården och primärvården, säger Sonkeri.