Belastningen av coronapandemin varierade bland anställda i den offentliga sektorn

De offentligt anställdas upplevelse av det meningsfulla och inspirerande i sitt arbete har under coronatiden i stora drag hållits oförändrad. Särskilt inom hälso- och sjukvården är den psykiska och fysiska belastningen dock på hög nivå, och flera än tidigare upplever att de har svaga möjligheter att påverka sitt arbete och att deras psykiska arbetsförmåga är svag. Också på arbetsplatserna inom det sociala området var det tufft under det första coronaåret.

Enligt Kevas undersökning Arbetshälsan i den offentliga sektorn har coronatiden påverkat arbetshälsan i den offentliga sektorn på olika sätt i olika yrkesgrupper. I arbetsuppgifter som betonas på närarbete – den kommunala hälso- och sjukvården, småbarnspedagogiken, den tekniska sektorn, rengöringen och kosthållningen samt inom staten polisväsendet och fångvården – upplevde färre svarspersoner att de kunde påverka sitt arbete än i uppgifter där man gick över till distansarbete.

I synnerhet situationen inom hälso- och sjukvården kan anses vara oroväckande: 70 procent av de svarspersoner som arbetar i sektorn upplever sitt arbete vara psykiskt belastande, 47 procent upplever att det är fysiskt belastande och endast hälften upplever att de kan påverka sitt arbete. Något fler än tidigare (23 %) upplever däremot att de inte kan påverka sitt arbete. Likaså upplever varannan svarsperson att arbetstiden inte räcker till för arbetet.

Tre av fyra anställda inom den kommunala hälso- och sjukvården bedömer sin psykiska arbetsförmåga vara god eller utmärkt, men andelen svarspersoner som upplever att den är svag har fördubblats till 14 procent.

– Även om det inte har skett någon stor förändring i de vårdanställdas belastning kan deras upplevelse av den egna arbetsförmågan påverkas av att de upplevda påverkansmöjligheterna i det egna arbetet är svagare inom hälso- och sjukvården än i de övriga sektorerna. Psykisk belastning i arbetet var lika allmänt förekommande i social- och bildningssektorn och småbarnspedagogiken där många (45 %) också upplevde fysisk belastning i sitt arbete, säger Laura Pekkarinen, forskningschef på Keva.

Ökad sjukfrånvaro i kommunsektorn

Inom den kommunala socialvården, hälso- och sjukvården och småbarnspedagogiken kunde också skönjas en ökning i antalet sjukdagar som Keva utredde under coronaåret i 18 stora kommunorganisationer och fem sjukvårdsdistrikt.

– I kommunsektorn ser antalet sjukdagar per person år 2020 ut att vara högre än året innan, och betoningen är på långa sjukskrivningar på över 8 dagar. Det finns dock tecken på att fler personer i lednings- och sakkunniguppgifter än tidigare inte alls har varit borta från arbetet på grund av sjukdom under det första coronaåret. Inom småbarnspedagogiken, hälso- och sjukvården och socialvården däremot ökade antalet sjukdagar mer än i de övriga sektorerna, säger Pekkarinen.

Tufft på arbetsplatserna inom det sociala området under coronatiden

Enligt undersökningsresultaten verkar coronatiden ha varit speciellt tuff på arbetsplatserna i socialsektorn. Till det sociala området hör barnskyddet, hemvården och äldrevården där många av klienterna hör till riskgruppen för coronapandemin.

I socialsektorn hölls arbetsbelastningen på en hög nivå, och de anställdas nöjdhet med arbetsplatsen och chefens stöd sjönk betydligt.

Allt färre anställda i socialsektorn (63 %) upplevde nu att klimatet på arbetsplatsen var bra och endast varannan svarsperson upplevde att hen fick respons av chefen. Också förtroendet för andra personer på arbetsplatsen, som i tidigare undersökningar har varit starkt, har försvagats (71 %). Bland de anställda inom social- och hälsovården är färre nu beredda att rekommendera arbetsplatsen för andra än år 2018.

Varierande inom staten och kyrkan

Hos staten är arbetshälsan i likhet med tidigare år på god nivå, i synnerhet inom försvaret och gränsbevakningen. I ministerierna ökade belastningen, och fler svarspersoner än tidigare bedömde att deras arbetshälsa hade försvagats under det senaste året. Varannan svarsperson upplevde sitt arbete vara psykiskt belastande och 38 procent bedömde att de inte hade tillräckligt med tid för att göra arbetet. De anställda har traditionellt rekommenderat ministerierna som arbetsplatser, men nu har rekommendationsviljan sjunkit med tio procentenheter.

Andra statliga områden där belastningen har ökat under coronaåret är polisväsendet och fångvården. Fler svarspersoner än tidigare, dvs. nästan fyra av tio ansåg att de inte hade tillräckligt med tid för att göra sitt arbete. Fler än tidigare, dvs. nästan var fjärde svarsperson bedömde organiseringen av arbetsuppgifterna på arbetsplatsen kritiskt. Många (60 %) upplevde sitt arbete vara psykiskt belastande. Trots det upplever en stor majoritet av svarspersonerna fortfarande att deras fysiska (84 %) och psykiska (80 %) arbetsförmåga är på en god nivå.

Inom kyrkan hölls den psykiska belastningen i församlingsanställdas arbete oförändrad, men deras upplevelse av chefens arbete utvecklades positivt jämfört med föregående undersökning 2018. Bland de anställda i arbetet på begravningsplatserna och i kyrkobetjäningsarbete ökade den fysiska belastningen och påverkansmöjligheterna försvagades.

Chefsarbetet har fungerat bra i distansarbetet

Av svarspersonerna hade 36 procent i kommunsektorn, 72 procent i statens ämbetsverk och 47 procent inom kyrkan övergått helt eller delvis till distansarbete under året. Närarbetet fortsatte i de flesta arbetsuppgifterna inom hälso- och sjukvården, den tekniska sektorn, rengöringen och kosthållningen samt småbarnspedagogiken. Också cirka hälften av de anställda inom polisväsendet och fångvården samt 70 procent av de anställda på begravningsplatserna och i kyrkobetjäningsarbetet fortsatte sitt närarbete.

I och med övergången till distansarbete ökade nöjdheten med chefernas arbete och med rättvis och lika behandling på arbetsplatsen. Under coronahösten var två av tre arbetstagare nöjda med sin chef. Särskilt personalen i den statliga sektorn var rätt nöjd med sina chefers arbete. I kommunsektorn är de som gått över till distansarbete oftare nöjda med sin chefs arbete än de vilkas arbete inte förändrades på grund av coronapandemin.

– Undersökningsresultaten om distansarbetet under coronatiden är uppmuntrande. Arbetsuppgifterna genomgick ofta ett digitalt språng och verksamhetskulturen förändrades. Före coronatiden kunde förhållningssättet gentemot distansarbete vara tveksamt och reserverat, medan man nu insåg att distansarbete verkligen fungerar, åtminstone under det första coronaåret, sammanfattar Laura Pekkarinen.

Ytterligare information:
Laura Pekkarinen, forskningschef, tfn 040 5741803, laura.pekkarinen (snabel-a) keva.fi

 

Julkisen alan työhyvinvointi 2020 (på finska, sammanfattning på svenska).pdf (831 kb)