Kuopio och Siilinjärvi har som mål att genom ett gemensamt arbetshälsoprojekt utveckla och harmonisera arbetsuppgifterna, växelverkan och samarbetsrutinerna.
Projektet ”Yhdessä työhyvinvointia” (arbetshälsa tillsammans) hade som mål att genom fördomsfria försök ta fram 
verksamhetsmodeller som förbättrar arbetshälsan och integrera dem i arbetsgemenskapens vardag.
Enligt projektchef Tiia Hentunen har projektet letts genom information baserad på erfarenheter. - I stället för övergripande verksamhetsmodeller har vi koncentrerat oss på små nya idéer och deras inverkan på arbetsplatsen, säger Hentunen.
Också daghemmet Pöljä i Siilinjärvi i och Kalevala skola i Kuopio deltog i projektet. - På dessa arbetsplatser fanns lämpliga enheter för kamratarbete och projektarbetet kunde bra främjas där, säger Hentunen. Enheterna var också från första början starkt engagerade i de gemensamma målen och åtgärderna.
Växelverkan och gemensamma rutiner under lupp
De utvecklingsobjekt som främjar arbetshälsan utreddes genom en inledande kartläggning. Flera av de utvecklingsobjekt som kom fram hänförde sig till växelverkan. Diskussionerna på arbetsplatsen och verksamhetssätten och strukturerna i fråga om samarbetet ansågs kräva mycket utveckling.
I början av projektet var det också viktigt att hitta en gemensam uppfattning. - Vi upplevde att det var viktigt att på ett tydligt sätt framföra hurdan arbetshälsoverksamhet som ska utvecklas och hur verksamheten på lång sikt till exempel kommer att inverka på sjukfrånvaro, berättar Hentunen.
Mer tid för den grundläggande uppgiften inom undervisning
Anja Karhunen, rektor vid Kalevala skola berättar att utvecklingsarbetet i hennes arbetsgemenskap framför allt riktades till informationsflödet och mötespraxis. - Därtill har vi aktivt främjat teamens verksamhet och olika rutiner och strukturer inom samarbetet.
Enligt Karhunen har det i arbetet i skolan tidigare inte funnits tillräckligt mycket tid för den grundläggande uppgiften inom undervisning. - Förtydligande av arbetsuppgifterna har skapat ordning och resultaten inverkar helt väsentligt på arbetshälsan, berättar Karhunen.
Positiva förändringar har uppnåtts genom att fokusera på teamens verksamhet, strukturerna i samarbetet och på att främja de frågor som ska lösas tillsammans. - Nu har vi mer tid för undervisningen och handledningen under lektionerna, säger Karhunen.
Entydiga arbetsskift
Enligt Päivi Huusko, daghemsföreståndare för daghemmet Pöljä är tidsanvändningen ett problem också i deras arbetsgemenskap. I samband med projektet skapades en helt ny modell för tidsanvändning och planering av verksamheten för daghemmet. Samtidigt som tidsanvändningen utvecklades bland annat genom nya strukturer för arbetsskiften, utvecklades också mycket annat: uppskattningen av arbetsuppgifterna i olika yrkesgrupper och respekten för andras tid förbättrades avsevärt. - Projektet har redan fått tydliga konsekvenser för vardagen och orken i arbetet. Små förändringar har haft stor inverkan, säger Huusko glatt.
Härnäst är syftet att sprida information om de prövade modellerna till andra team, enheter och kommuner. De observationer som gjordes i enheterna har samlats i en verktygslåda på intranätet inom Kuopio stad och Siilinjärvi kommun som alla kan utnyttja.
Utvecklingsarbetet som en del av vardagen
I utvecklingsarbetet betonades planering i vardagen och kamratutveckling mellan chefer i olika sektorer. När vardagen är full med grundläggande sysslor går det ändå lätt så att utvecklingsarbetet blir åsidosatt på grund av annan brådska.
Enligt Huusko är fenomenet också bekant i daghemmet Pöljä. De har dock aktivt sökt lösningar på det. - Vid sidan av det grundläggande arbetet glömmer vi bort projektarbetet, och därför kräver det lite påminnelser och koordinering, uppföljning och uppmuntran. I Huuskos enhet har bland annat framgångar aktivare än förr tagits upp som uppmuntrande exempel. - Å andra sidan, om det är något som vi ännu inte kan, så förhåller vi oss så att vi kan lära oss.
Synliga ändringar
Under projektet upplevdes det också som svårt att utvärdera den egna utvecklingen. Förändringen har åskådliggjorts genom olika mått, såsom arbetshälsoenkäter, personalenkäter och utvecklingssamtal.
Projektets samordnare av arbetsförmågan Minna Halme besökte de enheter som deltog i projektet och bekantade sig med deras arbete. - Flera av de enheter som deltog upplevde det som positivt att också en utomstående granskade deras verksamhet och förändringar.
Från försök till praxis
Bestående ändringar har redan observerats i verksamhetssätten bland annat i fråga om tidsanvändning och organisering av arbetet. Enheterna har också infört nya verktyg och metoder för gemensamt arbete.
En positiv förändring enligt Hentunen är att arbetstagarna kommer med nya idéer och initiativ med lägre tröskel än tidigare. - Arbetstagarna har möjlighet att inverka på sitt arbete och kompetensutvecklingen och får vid behov stöd av sin chef.