Arbetslivsutvecklingspengar

Arbetslivsutvecklingspengar är en finansiering som Keva erbjuder för genomslagskraftig utveckling av arbetslivet för att stärka strategisk arbetsmiljöledning och bidra till att minska personalens risk för arbetsoförmåga. Arbetslivsutvecklingspengar beviljas efter konkurrens och alla projektplaner bedöms enligt vissa bedömningskriterier.

Arbetslivsutvecklingspengar är en finansiering avsedd för projekt för utveckling av arbetslivet som genomförs av arbetsgivare i kommuner, samkommuner, kommunägda aktiebolag, landskap, välfärdsområden och den evangelisk-lutherska kyrkan.

Anvisningar för ansökan och ytterligare information om ansökan publiceras på denna webbplats.

Arbetslivsutvecklingspengar 2026

År 2026 kan utvecklingspengar sökas i en omgång. Ansökningstiden går ut 2.10.2026 kl. 16.00.

Om du planerar ett utvecklingsprojekt, kontakta då din organisations kundchef på Keva.

Obs! Blanketten för projektplan laddas ner och returneras via Kevas webbtjänst för arbetsgivare. Använd endast den senaste blanketten för projektplan som finns i webbtjänsten.

1 Vem kan få arbetslivsutvecklingspengar?

Mottagaren av arbetslivsutvecklingspengar ska vara Kevas arbetsgivarkund.

Arbetslivsutvecklingspengar kan beviljas arbetsgivarna i

• kommuner
• samkommuner
• kommunala aktiebolag
• landskap
• välfärdsområden och
• den evangelisk-lutherska kyrkan.

Arbetslivsutvecklingspengar kan också beviljas

• för gemensamma projekt. Då är det endast en organisation som söker och får utvecklingspengar för alla medverkande organisationers räkning. Denna ansvarsorganisation avtalar med de andra organisationerna om fördelningen av utvecklingspengar och kostnaderna mellan organisationerna.
• projekt som är en del av ett större projekt men för vilket sökanden inte har fått finansiering från någon annan part. Då ska sökanden tydligt visa för vilken del av projektet Kevas utvecklingspengar söks.  
• projekt för vilka Keva inte tidigare har beviljat finansiering.

Arbetslivsutvecklingspengar beviljas för ett projekt som börjar inom tre månader från finansieringsbeslutet och pågår högst 24 månader. Beakta detta när du gör upp projektplanen. 

2 Ansökningstid

Ansökningstiden går ut 2.10.2026 kl. 16.00.

Vi behandlar inte ansökningar som inkommer efter ansökningstiden.

Blanketten för projektplan och de uppdaterade finansieringsvillkoren finns tillgängliga från och med 1.4.2026.

Obs! Blanketten för projektplan laddas ner och returneras via Kevas webbtjänst. Följ anvisningarna noggrant när du fyller i och skickar in projektplanen.

3 Hur mycket arbetslivsutvecklingspengar kan man söka och få?

Det lägsta beloppet för beviljade utvecklingspengar är 10 000 euro och det högsta 75 000 euro per projekt. De arbetslivsutvecklingspengar som Keva beviljar kan utgöra högst 50 % av projektets totala kostnader. Sökanden ska i projektplanen ange vilken summa som söks hos Keva. I sitt beslut avrundar Keva det sökta beloppet automatiskt neråt till närmaste tusen (1 000) euro.

4 För hurdana utvecklingsobjekt beviljas arbetslivsutvecklingspengar? 

Vi finansierar sådana genomslagskraftiga utvecklingsprojekt som bidrar till att stärka den strategiska arbetsmiljöledningen i organisationen och minska personalens risk för arbetsoförmåga. Dessa mål ska stå i fokus vid utvecklingsarbetet.

Ett utvecklingsprojekt är genomslagskraftigt när resultaten av utvecklingsarbetet förankras som praxis medan projektet pågår och fortfarande efter projekttiden. Resultaten av ett genomslagskraftigt utvecklingsprojekt kan ofta också utnyttjas i större utsträckning. 

Utvecklingsprojektets mål är att minska risken för arbetsoförmåga och utvecklingsarbetet kan fokusera på:

• ledning av arbetsmiljöledning
• den närmaste chefens verksamhet
• skapande eller utveckling av mått som beskriver arbetsförmågan
• karriärledning
• främjande eller förutseende av arbetsförmågan
• minskning av arbetsbelastningen
• utveckling av kompetens om arbetsmiljöledning
• innehållet i arbetet
• arbetsprocesser

Vi önskar få sådana projektplaner som gäller utvecklingsarbete där man stärker strategisk arbetsmiljöledning, stärker metoder att förutse risken för arbetsoförmåga och främjar fortsättning i arbetet i de fall då arbetsförmågan har blivit nedsatt av olika orsaker.

Partiell arbetsförmåga kan uppstå av hälsorelaterade orsaker men arbetsförmågan kan också variera enligt livssituation och i olika skeden av yrkeskarriären. Vi vill uppmuntra organisationerna att kläcka nya idéer, göra försök eller utveckla lösningar ensamma eller tillsammans med andra organisationer för att främja och stödja arbete med beaktande av ändringar i resurserna. Vårt mål är att stärka en verksamhetskultur och sådant ledarskap som värdesätter partiell arbetsförmåga och stöder fortsättning i arbetet. 

5 Finansieringsvillkor för arbetslivsutvecklingspengar

Innan du ansöker om arbetslivsutvecklingspengar, ta noggrant del av finansieringsvillkoren (73/2026) plus bilagor.  Vid ansökan om utvecklingspengar ska sökanden i projektplanen godkänna finansieringsvillkoren som ett finansieringsavtal som är förpliktande för projektet.

Den person som utses till ansvarsperson för projektet ska ha tillräckliga befogenheter att fatta beslut om projektet.

Utvecklingspengar beviljas inte

1. för projekt som inletts före finansieringsbeslutet
2. för projekt som mottagit annan extern finansiering. 

Projektet ska starta inom tre (3) månader från finansieringsbeslutet.

I finansieringsvillkoren fastställs bland annat följande: 

• skyldigheter hos mottagaren av utvecklingspengar
• finansieringsbeslutets bindande karaktär
• ändamål för utvecklingspengar
• rättigheter till projektresultaten.

I finansieringsvillkoren beskrivs användningsändamålen för utvecklingspengar och självfinansieringsandelen mer detaljerat.

Finansieringsvillkor för Kevas arbetslivutsvecklingspengar 2026.pdf (156 kb)

6 Vad ska beaktas i fråga om de kostnader som berättigar till utvecklingspengar?

De arbetslivsutvecklingspengar som Keva beviljar kan utgöra högst 50 % av projektets totala kostnader. Detta innebär att projektorganisationens självfinansieringsandel ska vara minst 50 % av de totala kostnaderna.

I projektets totala kostnader räknas med de kostnader som har uppstått efter att finansieringsbeslutet fattats och under den tid då projektet pågått och för vilka finansiering inte fås från annat håll. Kostnader som uppkommit vid planeringen av projektet och före finansieringsbeslutet kan inte inkluderas i den finansiering som Keva beviljar, inte heller i projektets självfinansieringsandel.

Användning av utvecklingspengar för projektarbetarens lönekostnader

Lönekostnader för projektarbetare kan under vissa förutsättningar finansieras med utvecklingspengar. Med arbetslivsutvecklingspengar kan man täcka högst 50 % av lönekostnaderna för en projektarbetare som har anställts till projektorganisationen. Minst 50 % av lönekostnaderna täcks genom självfinansieringsandelen.

Projektarbetarens uppgifter, arbetets varaktighet och kostnadsplan beskrivs i projektplanen. Dessutom ska det i projektplanen anges hur det säkerställs att projektarbetaren fokuserar på projektarbetet.

I projektets slutrapport beskrivs uppföljningen av projektarbetarens arbetstid och fördelningen av arbetsinsatsen i projektet enligt Kevas anvisningar. På begäran ska uppgifterna kunna verifieras som en del av projektets bokföring i enlighet med finansieringsvillkoren (punkt 8).

Mottagaren av utvecklingspengar ska på begäran lämna huvudboksrapporten över bokföringen som grundar sig på utvecklingsprojektets bokföringsuppgifter samt projektbokföringen för kontroll av utgifterna för projektet till Keva.

I projektplanen (punkt 16) anges de centrala åtgärder som vidtas för att uppnå projektets mål (punkt 14). Kostnaderna för de åtgärder som beskrivs i projektplanen ska bokföras i budgeten (punkt 18 i projektplanen). På så sätt säkerställs att målen, åtgärderna och budgeten bildar en logisk helhet.

Ange följande information om projektarbetaren:

I fråga om projektarbetaren anges projektarbetarens huvudsakliga arbetsuppgifter, arbetets varaktighet (månader) och arbetstiden (heltid, 50 % osv.), hur arbetstiden följs upp och om personen i fråga anställs till organisationen utifrån eller inom organisationen. Också det hur den projektarbetare som utsetts inom organisationen kan fokusera på de beskrivna arbetsuppgifterna, dvs. hur man skapar förutsättningar för projektarbetet, ska beskrivas.

I bilagan till finansieringsvillkoren beskrivs närmare för vilka ändamål Kevas utvecklingspengar och självfinansieringsandelen kan användas och för vilka inte. 

Finansieringsvillkor för Kevas arbetslivutsvecklingspengar 2026.pdf (156 kb)

Arbetslivsutvecklingspengar betraktas inte som försäljning som sker i form av affärsverksamhet (moms 0 %). Till projektorganisationen betalas summan enligt finansieringsbeslutet exklusive moms. Moms räknas inte heller med i projektets totala kostnader.

7 Hur och när söks arbetslivsutvecklingspengar? Frågorna i projektplanen

Du kan ta del av frågorna i projektplanen som fungerar som ansökningsblankett via länken nedan. Märk väl att den pdf-fil som öppnas via länken inte är själva projektplanen och fungerar alltså inte som ansökan om utvecklingspengar.

Vilka frågor ställs i projektplanen 2026.pdf (151 kb)

Så här används blanketten för projektplan

1. Logga in i webbtjänsten för arbetsgivare och gå till punkten Arbetslivsutvecklingspengar.
2. Spara blanketten för projektplan på din dator (till exempel på skrivbordet).
   OBS! Det är viktigt att du sparar blanketten på din dator: det kan bli fel i en blankett som bearbetas eller sparas i webbläsaren i det skedet när blanketten skickas ifylld tillbaka till Keva.
3. Fyll inte i någon information i blanketten i webbläsaren.
• Om du delvis har fyllt i blanketten i webbläsaren ska du rensa all information och börja om genom att spara blanketten på din dator.
• Använd endast programmet Adobe Acrobat Reader för att fylla i blanketten.
4. Öppna blanketten för projektplan som du sparat på din dator i applikationen Adobe Acrobat Reader.
5. Fyll i blanketten i applikationen i Acrobat i sin helhet.
6. Skicka den ifyllda blanketten till Keva via webbtjänsten för arbetsgivare.

Vi behandlar endast de projektplaner som kommer in via webbtjänsten för arbetsgivare. Vi tar inte emot bilagor.

Om du inte vet om du har behövlig fullmakt till webbtjänsten för arbetsgivare eller om du inte har det, kontakta då den person på din arbetsplats som har rätt att bevilja fullmakter till webbtjänsten för arbetsgivare. Projektplanen kan laddas ner från webbtjänsten för arbetsgivare av vem som helst som har fullmakt för någon roll.

Om du representerar en kyrklig organisation som inte har ett eget pensionsarrangemangnummer, kontakta din organisations kundchef eller någon av de personer som lämnar ytterligare information.

Den som skickar projektplanen ska ha befogenhet att godkänna finansieringsvillkoren för arbetslivsutvecklingspengar som ett finansieringsavtal som är förpliktande för projektet.

Använd gärna programmet Adobe Acrobat Reader när du fyller i projektplanen. På så sätt säkerställs det att alla uppgifter som du skrivit in syns i blanketten. Texten ska skrivas utan tomma rader och list- och specialtecken. Bilder, webbadresser eller grafer kan inte fogas till planen. Om du kopierar text till planen från ett annat dokument lönar det sig att först spara texten i stödprogrammet Anteckningar och sedan överföra den därifrån till projektplanen. Vid frågor med öppna svarsfält i planen anges det högsta tillåtna antalet tecken för respektive fält.

Om du vill ändra en projektplan som du redan har skickat ska du skicka ett e-postmeddelande i vilket du begär att den ska annulleras till adressen kevapalvelu(at)keva.fi. Utan ett meddelande om att planen ska annulleras kan vi inte radera en projektplan som redan inkommit. Efter att du har skickat meddelandet om annullering kan du skicka in en ny, redigerad projektplan via Kevas webbtjänst för arbetsgivare. Namnge den nya projektplanen så att den skiljer sig från den tidigare.

Du kan återkalla projektplanen helt innan ansökningstiden går ut. Återkalla den genom att skicka e-post till adressen kevapalvelu(at)keva.fi. Skriv ”Återkallande av projektplan för arbetslivsutvecklingspengar” som rubrik.

8 Stöd för planering av utvecklingsprojektet och ansökan om utvecklingspengar

Bra planering främjar ett genomslagskraftigt utvecklingsprojekt. Planeringen går från identifiering och fastställande av utvecklingsbehoven till att beskriva målen, centrala åtgärder, resurser och resultat och sedan utvärdering av konsekvenserna av utvecklingsprojektet. Denna cirkel för genomslagskraftigt utvecklingsarbete är också grunden för projektplanen som fungerar som ansökningsblankett.

Önskar du få skräddarsydd sparring för din organisation?

Kontakta er kundchef på Keva och kom överens om sparring för att kläcka idéer eller precisera projektplanen. Du kan också lämna en kontaktbegäran bland annat via avsnittet Meddelanden i Kevas webbtjänst för arbetsgivare eller per e-post kevapalvelu(at)keva.fi.

Ta del av utbildningarna i samband med ansökan om utvecklingspengar

I webbinarierna om arbetslivsutvecklingspengar fokuserar vi på hur ett genomslagskraftigt utvecklingsarbete byggs upp och hur detta ska beskrivas i projektplanen. I webbinarierna berättar vi på allmänt plan för hurdana projekt utvecklingspengar kan beviljas, vilka som är kriterierna, vad projektplanen omfattar och var man laddar ner blanketten. Webbinarierna är avsedda för arbetsgivarorganisationer och de hålls via Teams. Kolla innehållet i webbinarierna och anmäl dig:

20.5.2026 Kevas utbildning: Sök arbetslivsutvecklingspengar 

26.8.2026 Kevas utbildning: Sök arbetslivsutvecklingspengar

Vi skickar en länk till alla anmälda dagen före utbildningen. Utbildningarna ordnas på finska.

9 På vilka grunder beviljas utvecklingspengar – bedömningskriterier

Kevas arbetslivsutvecklingspengar beviljas efter konkurrens. Vi utvärderar projektplanerna utifrån sex utvärderingskriterier, och dessutom bedöms risken för arbetsoförmåga hos de sökande organisationerna med hjälp av Kevas interna mått för bedömning av risken för arbetsoförmåga. Dessa utgör tillsammans urvalskriterierna för projekten.

Vi gör bedömningen uteslutande på grundval av de uppgifter som finns i projektplanen. Inga bilagor skickas med projektplanen. Vi beaktar inte eventuella bilagor. I projektplanen är det viktigt att lyfta fram allt som är väsentligt och svara noga på de frågor som ställs i blanketten. På så sätt blir bedömningen jämlik. Vi bedömer alla projektplaner samtidigt och enligt samma kriterier. Bedömningskriterierna för projektplanerna visas i bilden nedan och de beskrivs närmare i texten efter bilden.

Bedömningskriterier 

1 Utgångsläget och riskerna för arbetsoförmåga har beskrivits i på grundval av mångsidig information och nyckeltal

Av beskrivningen framgår att

• de utmaningar med arbetsförmågan som utvecklingsbehovet grundar sig på har identifierats
• nuläget har beskrivits enligt faktiska uppgifter (t.ex. resultat av enkäter om arbetshälsa och sjukfrånvaro) samt genom att bedöma orsakerna till och omfattningen av läget (utmaningen/problemet)
• tidigare åtgärder för att avhjälpa utmaningarna med arbetsförmågan har kartlagts (i den egna organisationen, annanstans)
• rollerna och ansvarsfördelningen i utvecklingsarbetet har fastställts.

2 Målen för utvecklingsprojektet har satts upp

Målen för utvecklingsprojektet

• har beskrivits som konkreta förändringsmål och måtten för dem har beskrivits
• är kopplade till främjande av arbetsmiljöledningen och minskar risken för arbetsoförmåga.
• Målen beskrivs som både kortsiktiga och långsiktiga mål.

3 Åtgärderna inom utvecklingsprojektet har beskrivits

Av projektplanen framgår

• de centrala åtgärder genom vilka förändringar eftersträvas
• att åtgärderna grundar sig på beskrivna utvecklingsbehov och att målen kan uppnås med hjälp av dem
• de konkreta aktörerna och åtgärderna: Särskilt projektarbetarens uppgifter har beskrivits noggrant

4 Resurserna inom utvecklingsprojektet har beskrivits

I projektplanen beskrivs

• att de resurser som förändringen kräver är realistiska i förhållande till målen.
• budgeten i enlighet med finansieringsvillkoren.

5 Resultaten har beskrivits i förhållande till målen

I planen beskrivs

• de förväntade resultaten och produkterna av utvecklingsprojektet i förhållande till målen
• de mått som mäter hur förändringsmålen uppnåtts

6 Konsekvenserna av utvecklingsprojektet har beskrivits

I projektplanen beskrivs

• hållbarheten hos de positiva konsekvenserna av utvecklingsprojektet i den egna organisationen
• mått för uppföljning och bedömning av minskad risk för arbetsoförmåga
• hur produkterna kan utnyttjas i större utsträckning i den offentliga sektorn (med beaktande av organisationens storlek och den summa som söks).

10 Hur och när väljs de finansierade projekten?

Beslut om vilka projekt som ska finansieras fattas av Kevas direktör för kundrelationer och arbetsförmåga på framställan av ett expertråd.  Expertrådet består av experter från Keva.

Beslut om vilka organisationer som beviljats finansiering skickas med motiveringar till alla sökande vecka 45.  Vi skickar motiveringar också till de sökande som inte har beviljats finansiering. 

Keva betalar den beviljade finansieringen på en gång under 2026. Närmare anvisningar skickas tillsammans med beslutet. 

11 Vad innebär stöd för nätverkande under projekttiden? 

Keva stöder projektorganisationernas inbördes nätverkande. För detta använder vi arbetsplattformen Teams. Där sparar vi alla anvisningar och allt material från projektmötena. Plattformen möjliggör också diskussion mellan projektorganisationerna.  

Vi ordnar ett gemensamt startevenemang för de organisationer som beviljas finansiering år 2026. Evenemanget hålls på Keva 19.11.2026. På startevenemanget behandlar vi bland annat ärenden som gäller administrationen och kommunikationen kring projektet. Evenemanget ordnas som ett fysiskt evenemang på Keva och ansvarspersonerna för projekten bjuds in till det.

12 Hur ska man rapportera om projektet och användningen av pengarna?

I finansieringsvillkoren för arbetslivsutvecklingspengar (73/2026) bestäms hur projektorganisationerna ska rapportera om användningen av pengarna.

I specialfall skickar projektorganisationerna en mellanrapport på begäran av Keva.

Projektorganisationerna ska skicka en slutrapport inom två (2) månader från att projektet avslutats. Slutrapporten beskriver projektets genomförande och de kostnader som uppstått. Projektbokföringen skickas inte som bilaga utan den lämnas in till Keva endast på begäran.

I fråga om projektets ekonomi ska i projektets slutrapport påvisas hur kostnaderna hänförs till olika kostnadsslag samt att projektets självfinansieringsandel har varit minst femtio (50) procent av de totala kostnaderna.

Projektets slutrapport ska beskriva kostnadsfördelningen för projektarbetaren och projektarbetarens arbetsuppgifter enligt anvisningarna för slutrapporten.

Keva har under fem (5) år från att projektets slutrapport lämnats in rätt att begära kompletterande information och utredningar och återkräva pengarna om finansieringsvillkoren inte har iakttagits.

Närmare anvisningar om rapporteringen finns i de anvisningar som lämnas i samband med finansieringsbeslutet.

13 Vem äger projektresultaten och vad innebär det att sprida dem?

Projektorganisationen äger det resultatmaterial som uppstått under projektet (resultat, produkter och material). Keva har rätt att använda och vidareutveckla det resultatmaterial som tagits fram under projektet på det sätt som Keva finner bäst.

Projektorganisationen gör projektet och dess resultat mer kända i samarbete med Keva. Resultaten kan spridas genom organisationens egen webbplats och egna nätverk. På webbplatsen keva.fi publicerar vi projektbeskrivningar och kontaktuppgifter för alla de projekt som beviljats finansiering. En sammanfattning av respektive projekt publiceras efter att projektet avslutats. Enligt separat överenskommelse sprider vi resultaten också i Kevas tjänst Inlärningsmiljö. Vi lyfter gärna fram projekten och projektresultaten på våra evenemang och sociala medier.

Den organisation som beviljats arbetslivsutvecklingspengar säkerställer att Keva nämns som finansiär i publikationerna och resultaten av projektet. För detta ändamål används Kevas logotyp som i mån av möjlighet kompletteras med texten ”Keva stöder projektet med arbetslivsutvecklingspengar”. Logotyperna placeras i följande ordning: först logotypen för projektets ägare och Kevas logotyp som sist.

Läs mer om ägande- och immaterialrättigheter i finansieringsvillkoren för arbetslivsutvecklingspengar.

Finansieringsvillkor för Kevas arbetslivutsvecklingspengar 2026.pdf (156 kb)

14 Sekretess

Keva är en i offentlighetslagen avsedd myndighet och den lagen tillämpas på Kevas verksamhet. En ansökan om arbetslivsutvecklingspengar som lämnats in till Keva och slutrapporten är i regel offentliga dokument. Dokumentet blir i allmänhet offentligt när Keva har mottagit det.  Ett offentligt dokument kan innehålla sekretessbelagda delar. Ett sådant dokument är dock inte i sin helhet sekretessbelagt om uppgifterna kan lämnas så att de sekretessbelagda delarna inte blir offentliga. Sekretessgrunderna anges i 24 § i offentlighetslagen. De sekretessbelagda punkterna ska antecknas i ansökningsblanketten och slutrapporten.