Enligt Kevas nya prognos kommer under de följande tio åren nästan 180 000 nuvarande arbetstagare i kommunsektorn att gå i pension: det motsvarar en tredjedel av den aktuella personalen. Av de statsanställda kommer också omkring var tredje, alltså totalt cirka 35 000 personer att gå i pension före 2030.
Det förekommer regionala skillnader i den uppskattade pensionsavgången i kommunsektorn: på grund av arbetstagarnas åldersstruktur är pensionsavgången minst på Åland och i Nyland, störst i Lappland och Kajanaland.
Pensionsavgången varierar efter kommunstorlek: ju mindre kommun, desto större andel av arbetstagarna uppskattas gå i ålderspension under de följande tio åren. Uppskattningarna av invalidpensioner varierar däremot inte nämnvärt efter kommunstorlek.
De yrkesspecifika prognoserna pekar på kommande brist på arbetskraft
Skillnaderna mellan olika yrkesgrupper är stora. Antalet pensionsavgångar är störst i de största yrkesgrupperna: under de följande tio åren uppskattas omkring 19 000 närvårdare, 14 000 lärare vid grundskolor och gymnasier och 13 000 sjukskötare gå i pension.
Antalet pensionsavgångar är relativt sett högst i uppgifter i slutet av yrkeskarriären, till exempel bland överläkare och avdelningsskötare samt chefer och direktörer inom utbildningen och barnvården.
Ålderspensioneringen är minst bland handledare i ungdomsarbete och akutvårdare inom sjuktransport, allmänläkare och specialistläkare samt i andra yrkesgrupper med mycket ung åldersstruktur.
Flest nya fulla invalidpensioner uppskattas förekomma bland arbets- och hobbyhandledare, avbytare inom lantbruket, vårdare inom socialvården och personliga assistenter.
Vårdare inom socialvården, barnmorskor och tandskötare uppskattas gå relativt sett mest i delinvalidpension. Minst är antalet avgångar med invalidpension bland lärare vid grundskolor och gymnasier samt klasslärare och barnträdgårdslärare, direktörer och brandmän.
- I stora yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, omsorgssektorn och utbildningen kan personalunderskottet redan nu uppgå till tusentals arbetstagare och i ljuset av de aktuella pensionerings- och utbildningsprognoserna kommer läget inte att lätta. De regionala skillnaderna i pensionsavgången är betydande. Läget är ytterst oroväckande i synnerhet inom omsorgen, konstaterar Kevas verkställande direktör Timo Kietäväinen.
Han anser att det är nödvändigt att antalet utbildningsplatser omprövas, arbetskraftsinvandring ökas, arbetsoförmåga förebyggs bättre än i dag samt att man uppmuntrar pensionärer att delta i arbetslivet.
Enligt Kevas nyligen publicerade enkät till kommunala beslutsfattare har det varit svårt att få lämpliga sökande till lediga tjänster särskilt i de största kommunerna.
Nästa vecka publicerar Keva en undersökning om behovet av arbetskraft 2030 med närmare information om framtida region- och yrkesspecifika kompetensbehov.
Ytterligare information:
verkställande direktör Timo Kietäväinen, tfn 0400 486043
information om prognosen: statistikanalytiker Petra Sohlman, tfn 020 614 2851
Ta del av pensioneringsprognosen
De data som ingår i pensioneringsprognosen är tillgängliga med applikationen PowerBi. På sida 2 i rapporten finns närmare anvisningar om bläddring av uppgifter. Obs. prognosen är på finska.
Till pensioneringsprognosen
Data i pensioneringsprognosen
Prognosen omfattar uppskattade avgångar med ålders-, delinvalid- eller invalidpension bland drygt 532 000 kommunalt anställda och ca 104 000 arbetstagare som försäkrats enligt statens pensionssystem 2021–2040 (arbetspensionsförsäkrade anställda vid utgången av 2019). Antalet arbetstagare omfattar också personer på olika ledigheter (familjeledighet e.d.) och det kan således inte jämföras med antalet årsverken som i allmänhet används vid planering.
Syftet med prognosen är att modellera uttryckligen pensionsavgången bland nuvarande personal, och därför beaktar den inte de nya arbetstagare som inleder sitt arbete i framtiden. Prognosen grundar sig på den realiserade pensionsavgången under de senaste åren och beaktar åldersstrukturen och ändringen i den, yrkesgrupper och kön.