År 2025 återgick sjukfrånvaron bland personalen i kommunerna och välfärdsområdena till samma nivå som för två år sedan. Frånvaron ökade särskilt i de yngre åldersgrupperna och i välfärdsområdena ökade också längre frånvaro på mer än 30 dagar, vilket har en betydande inverkan på kostnaderna.
År 2025 hade personalen i välfärdsområdena i genomsnitt 16,1 sjukdagar per arbetstagare och i kommunsektorn i genomsnitt 13,2 dagar per arbetstagare. Den totala frånvaron ökade något från året innan och den låg i båda sektorerna igen på 2023 års nivå. I välfärdsområdena var också sjukfrånvaro på mer än 30 dagar rätt vanlig i fjol.
Granskat per välfärdsområde varierade de genomsnittliga frånvarodagarna per arbetstagare mellan omkring 14 och 20 dagar. Antalet frånvarodagar var minst hos personalen i Vanda och Kervo välfärdsområde och HUS-sammanslutningen, och störst hos personalen i Kymmenedalens välfärdsområde.
I kommunsektorn låg antalet sjukdagar nära genomsnittet i de sex största städerna: omkring 13–15 dagar per arbetstagare. I andra kommuner var variationen något större.
– I Kevas undersökning uppgav personalledningen i över hälften av kommunerna och välfärdsområdena att sjukfrånvaron har minskat. Utvecklingen har varit positiv i välfärdsområdena som efter att ha etablerat sin verksamhet har utvecklat målinriktad arbetsmiljöledning samt roller och ansvar som stöd för arbetsförmågan. Också cheferna anser att de allt oftare får vägledning och utbildning i arbetsmiljöledning, säger forskningsdirektör Laura Pekkarinen.
Sjukfrånvaron ökade särskilt i de yngre åldersgrupperna
Både i välfärdsområdena och i kommunerna hade arbetstagarna i åldern 30–39 år betydligt fler sjukdagar än tidigare. Ökningen var särskilt tydlig i medellång och lång frånvaro. Också arbetstagare under 30 år hade fler frånvarodagar än förr.
– Fler unga arbetstagare än tidigare har till och med över 30 sjukdagar under året. I takt med att frånvaron blir längre ökar risken för en mer permanent arbetsoförmåga. Det är därför viktigt att ta tag i de bakomliggande orsakerna till frånvaro. Hos unga vuxna beror lång frånvaro allt oftare på ångeststörningar, säger Pekkarinen.
– Enligt våra undersökningar kan unga arbetstagare mer sällan än andra påverka sitt arbete och de upplever utmaningar med sin mentala arbetsförmåga. Unga arbetstagare bör stödjas proaktivt och deras plats i arbetslivet ska stärkas. Om arbetsförmågan blir nedsatt lönar det sig att i stället för sjukfrånvaro söka lösningar som stöder unga arbetstagares kontakt med arbetslivet och deras fortsatta arbete.
I åldersgruppen 50–59 år minskade antalet sjukdagar i likhet med året innan. I genomsnitt hade de upp till ungefär en dag mindre frånvaro per arbetstagare än ett par år tidigare.
Största delen av kostnaderna för arbetsoförmåga beror på sjukfrånvaro
År 2025 var de direkta kostnaderna för arbetsoförmåga enligt Kevas uppskattning nästan 600 miljoner euro för arbetsgivare i välfärdsområdena och nästan 700 miljoner euro för arbetsgivare i kommunsektorn. Sjukfrånvaron står för den största delen av kostnaderna för arbetsoförmåga: cirka 74 procent i välfärdsområdena och 67 procent i kommunsektorn.
– Även små minskningar i antalet sjukdagar är betydande i den offentliga sektorn, eftersom det är en arbetsintensiv sektor, betonar Pekkarinen. Kevas material grundar sig på sjukfrånvarouppgifterna om cirka 166 000 arbetstagare i kommunsektorn och cirka 252 000 arbetstagare i välfärdsområdena.
– En minskning av lång frånvaro har den största effekten. Hälften av arbetsgivarnas kostnader för sjukfrånvaro beror på frånvaroperioder på över 30 dagar, även om väldigt få personer med en anställning vid utgången av året hade sådana: omkring 14 procent i välfärdsområdena och 11 procent i kommunerna, påpekar Pekkarinen.
I genomsnitt hade omkring var fjärde arbetstagare som vid utgången av året hade en anställning inte en enda sjukdag 2025.
Stora skillnader mellan olika yrkesgruppers frånvaro
I välfärdsområdena ökade sjukfrånvaron år 2025 bland personalen inom social- och hälsovården: när- och tandvårdare, vårdbiträden och socialsektorhandledare. Hälso- och sjukvårdspersonal hade flest sjukdagar (17,1 dagar i genomsnitt). Även kontors- och kundtjänstanställda har rätt ofta frånvaroperioder på mer än 30 dagar på grund av sjukdom under året.
Inom räddningsväsendet minskade antalet sjukdagar från året innan.
I kommunsektorn var antalet sjukdagar störst bland personalen inom småbarnspedagogiken (i genomsnitt 18,8 dagar per arbetstagare). Inom småbarnspedagogiken har det också blivit vanligare med långa frånvaroperioder, och allt fler har över 30 sjukdagar under året.
Inom det tekniska området och inom underhåll i kommunerna har antalet sjukdagar bland personalen minskat, men det är fortfarande större än genomsnittet, cirka 15,6 dagar per arbetstagare. I uppgifter inom förvaltning och planering i kommunerna ökade sjukfrånvaron och uppgick till 8,9 dagar per arbetstagare 2025.
Ytterligare information
Laura Pekkarinen, forskningsdirektör, tfn 040 574 1803
Information om materialet
Materialet omfattar alla välfärdsområden och 84 kommunorganisationer som har laddat upp start- och slutdatum för arbetstagarnas frånvaro på grund av sjukdom och olycksfall till Kevas tjänst Nyckeluppgifter under 2023–2025. Helsingfors stads social- och hälsovårdssektor och räddningsverk har tillagts bland välfärdsområdena.
Beräkningarna inkluderar endast de arbetstagare som vid utgången av året var anställda och hade inkomster på minst 5 000 euro under året. I materialet ingår också deltidsanställda och personer som arbetat en del av året.
Beräkningarna baseras på sjukfrånvarodata för totalt cirka 252 000 arbetstagare i välfärdsområdena och cirka 166 000 arbetstagare i kommunsektorn. De beräknade frånvarodagarna har uppgetts som kalenderdagar.