Kommundirektörernas arbetsförmåga är på en bra nivå, men på väg att försämras

Tre av fyra kommundirektörer bedömer att den egna arbetsförmågan är relativt god eller mycket god när det gäller den psykiska belastningen i arbetet. Situationen har försämrats något: år 2018 bedömde 82 % av kommundirektörerna att arbetsförmågan var relativt god eller mycket god. Resultaten framgår av en undersökning som Kommunförbundet, Keva och Finlands Kommundirektörer rf genomförde vid årsskiftet.

Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplever var tredje relativt mycket eller väldigt mycket stress i arbetet. Lika många upplever ingen eller endast lite stress. Nu är det klart fler kommundirektörer som upplever stress än 2018: då upplevde 19 % relativt eller väldigt mycket stress.

Det breda arbetsfältet kan bidra till stress. Nio av tio kommundirektörer upplever stress på grund av ogjort arbete och fyra av fem upplever att de varje vecka försummar hemmet och familjen. Färre än varannan kommundirektör upplever att de har möjlighet att göra val som stöder den egna orken.

Entusiasmen över arbetet syns

Över hälften av kommundirektörerna upplever att kommunernas ekonomiska läge, coronaepidemin och det offentliga diskussionsklimatet inverkar negativt på den egna arbetshälsan.

- Däremot anser man inte att kommunalvalet eller vårdreformen har någon inverkan på saken, säger Kevas verkställande direktör Timo Kietäväinen.

Han anser att det också är mycket glädjande att resultaten visar på kommundirektörernas entusiasm över sitt arbete. Nästan alla som besvarade enkäten upplever att de är starka och energiska i sitt arbete åtminstone en gång i veckan, att de är entusiastiska över sitt arbete och känner tillfredsställelse då de fördjupar sig i arbetet.

Arbetstillfredsställelsen är fortfarande på en god nivå, även om den har sjunkit med 10 procentenheter på två år. Av enkätdeltagarna är cirka tre av fyra minst relativt nöjda med sitt arbete just nu.

- Förändringarna i kommunsektorn och det exceptionella läget till följd av coronaepidemin har inneburit mer arbetsbörda också i ledningen av kommunen. Kommunerna och kommundirektörerna har klarat sig bra i dessa exceptionella tider som nog ökar belastningen i arbetet, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Man upplever att man har lämplig kompetens för arbetet. Rentav 92 % upplever att arbetets krav och kompetensen matchar varandra.

Mer stöd önskas av chefen

Kommundirektörerna får mest stöd av familjen, medlemmarna i ledningsgruppen och kollegor samt av andra kommundirektörer. Man önskade få mer stöd i synnerhet av den egna chefen, dvs. kommunstyrelsens ordförande och kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidium.

Utvecklingen av kommunens beslutsklimat under den pågående fullmäktigeperioden delar kommundirektörernas åsikter. Enligt cirka fyra kommundirektörer av tio har beslutsklimatet försämrats, men lika många är av annan åsikt. Fyra kommundirektörer av tio har under fullmäktigeperioden upplevt någon form av misstroende från de förtroendevalda.

Tillförsikt om att arbetet fortsätter, men många överväger att byta jobb

Merparten av kommundirektörerna (70 %) känner ingen osäkerhet när det gäller fortsättningen på det egna arbetet med anledning av de aktuella förändringarna i kommunsektorn. Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplevde endast var tionde osäkerhet om arbetets fortsättning.

Drygt en tredjedel av kommundirektörerna har ofta övervägt att byta jobb. Kvinnorna har i större utsträckning än männen övervägt att byta jobb och finskspråkiga i större mån än svenskspråkiga.

Hälften upplever att ersättningen för arbetet inte motsvarar arbetets svårighetsgrad och arbetsmängden. 44 % anser ersättningen vara tillräcklig.

Fler har upplevt trakasserier

Hälften av kommundirektörerna har uppgett att de har blivit utsatta för trakasserier eller hot, vilket är mer än för två år sedan. Enligt tre av fyra av dem som upplevt trakasserier har trakasserierna oftast förekommit i form av osaklig respons i media. Minst var tredje av dem som upplevt trakasserier har också upplevt verbalt hot, skrik eller aggressivt uppträdande, liksom hot via digitala kanaler, i sociala medier eller per telefon.

Trakasserierna beror oftast på missnöje med beslut.

Trakasserier upplevs i synnerhet av kommundirektörer över 40 år, kvinnor, personer i ordinarie anställningsförhållande och personer som varit länge i arbetet. Finskspråkiga kommundirektörer upplever trakasserier oftare än de svenskspråkiga kommundirektörerna. Det förekommer tydligt mest trakasserier i städer med över 50 000 invånare.

Resultaten av kommundirektörernas arbetshälsoenkät 2020

Kommunförbundets nyhet