Kalajoki stad har arbetat hårt för att hantera och förebygga riskerna för arbetsförmågan och nått goda resultat. Under de senaste åren har i synnerhet långa sjukfrånvaroperioder minskat.
Kalajoki stad har ett brett spektrum av sektorer eftersom staden producerar alla tjänster själv. Uppgifterna inom social- och hälsovården och bildning sysselsätter över hälften av organisationen med drygt 1 000 arbetstagare. I personalen ingår dessutom proffs bland annat inom tekniska väsendet, mat- och städservicen samt inom jordbruket.
Flera av uppgifterna är fysiskt belastande. Enligt Kalajoki stads personaldirektör Mari Saari-Somero är kroniska sjukdomar i rörelseorganen den största utmaningen för arbetsförmågan just nu. Också problemen med psykisk ohälsa har ökat. Som helhet har sjukskrivningarna under de senaste åren dock sjunkit. - Särskilt bra har vi lyckats med att få personalen att återvända till arbetet från utdragna sjukskrivningar. Antalet långa sjukskrivningar har också minskat betydligt, säger Saari-Somero.
Utmaningarna med arbetsförmågan utreds från fall till fall
De goda resultaten är konsekvensen av långsiktigt samarbete med olika aktörer. Särskilt samarbetet med företagshälsovården har intensifierats. På så sätt har man kommit bättre åt orsakerna till problemen med arbetsförmågan och konsekvenserna av dem. - Vi går tillsammans med företagshälsovården en gång per år igenom alla situationer i vilka arbetstagarens arbetsförmåga har blivit nedsatt. Vi strävar efter att reda ut orsakerna till problemen och kommer överens om hur man ska gå vidare, säger Saari-Somero. Tröskeln för att ordna förhandlingar om arbetsförmågan är låg. - Vårt mål är att vi ska komma till en lösning i alla förhandlingar, vare sig det var arbetsprövning, ansökan om delinvalidpension eller någon annan lösning.
Också cheferna har fått en viktigare roll: företagshälsovårdaren kontaktar cheferna personligen och ger råd och handledning i hur gå vidare i enskilda fall.
Kompetensreserven i bruk i undantagssituationen
Under det senaste året har man också i Kalajoki arbetat i en ny slags vardag. Personalen har dock anpassat sig bra till situationen och de snabba förändringarna har enligt Saari-Somero i alla fall tills vidare inte lett till utmaningar med arbetsförmågan. - Även om en del arbetsenheter nu är stängda så har beredskapen att övergå till nya arbetsuppgifter varit beundransvärd. Arbetstagarna har utnyttjat sådan kompetens som under de senaste åren inte har kommit i bruk. Till exempel skolgångshandledare med närvårdarutbildning har från undervisningen övergått till uppgifter som närvårdare och flera uppgifter har också anpassats efter behov.
Ta upp frågorna om arbetsförmåga
Trots att lösningar på problem söks och hittas på fortlöpande basis, dyker nya fall upp hela tiden – så också i Kalajoki. Tack vare ett tätt samarbete och proaktivitet kan man dock reagera på dem i ett tidigare skede än förr. Saari-Somero efterlyser satsningar på arbetsförmåga av ledningen och hoppas att ledningen också ska bekanta sig med dessa frågor. – Själv har jag upplevt att deltagande i företagshälsovårdsförhandlingar är ett utmärkt sätt att hålla sig uppdaterad om personalens ärenden, säger Saari-Somero.
Samtidigt uppmuntrar hon också andra personalchefer att ta ställning till frågor kring arbetsförmågan och diskutera dem med personalen. – Också arbetstagarna har ofta upplevt dessa möten som mycket stärkande.
Läs sammandraget om genomslagskraftig arbetsmiljöledning
Genomslagskraftig arbetsmiljöledning i Kalajoki (på finska)