Keva har beviljat arbetslivsutvecklingspengar – förebyggande åtgärder inom arbetsmiljöledningen betonas i projekten

Keva har beviljat sammanlagt 540 000 euro i arbetslivsutvecklingspengar till 23 projekt i den offentliga sektorn. I projekten betonas förebyggande stöd för arbetsförmågan, stärkning av chefernas kompetens, utveckling av gemensamma verksamhetsmodeller och systematisk uppföljning av projektresultaten.

Arbetslivsutvecklingspengar stöder utvecklingen av arbetsmiljöledning samt förebyggande och minskning av risken för arbetsoförmåga. Arbetslivsutvecklingspengar är en finansiering som är avsedd för projekt som genomförs av arbetsgivare i kommunsektorn, välfärdsområdena och den evangelisk-lutherska kyrkan. 

Chefsarbete och förebyggande åtgärder i fokus i utvecklingen

I utvecklingen av arbetsmiljöledningen och kulturen kring den betonas i projektplanerna denna gång stärkandet av chefsarbetet och ledarskapskompetensen samt harmoniseringen av rutinerna för stöd för arbetsförmågan. Projekten söker olika sätt att förbättra hanteringen av belastning och minska sjukfrånvaron, stärker arbetsgemenskapernas funktion och den psykologiska tryggheten och stöder fortsatta yrkeskarriärer.

– I projekten syns en stark strävan att gå från reaktivt och fallspecifikt stöd mot en förebyggande, enhetlig och dokumenterad arbetsmiljöledning. Att leda arbetsförmågan är hela ledningskedjans sak, säger kundchef Eeva-Liisa Nurmi. Nurmi ansvarar för arbetslivsutvecklingspengar på Keva. 

I organisationerna tydliggörs ansvaret för stödet för arbetsförmågan, utvecklas metoder för att identifiera risker för arbetsoförmåga i ett tidigare skede och uppmuntras till att ta upp bekymmer som gäller arbetsförmågan så tidigt som möjligt.

Effekterna av utvecklingsarbetet följs upp både genom förändringar i vardagen och med hjälp av nyckeltal

I projekten utvecklas konkreta verktyg, såsom verktygslådor, årshjul, samtalsunderlag och introduktionsmaterial till stöd för arbetsmiljöledningen. Kamratgrupper, mentorskap, interna coacher och facilitatornätverk stöder delning av kompetens och verksamhetens kontinuitet.

Effekterna av utvecklingsarbetet följs upp. I projekten utvärderas till exempel införandet av nya verksamhetssätt samt förändringar i kompetens, ledarskap, arbetsförmåga, belastning och psykologisk trygghet. De långsiktiga effekterna granskas bland annat utifrån sjukfrånvaro, risker för arbetsoförmåga, möjligheten att fortsätta arbeta och personalupplevelsen.

I slutändan är det utvecklingsarbetets förankring i organisationernas vardag som avgör utvecklingsprojektets genomslagskraft.

– Syftet med projekten är inte att vidta enskilda åtgärder utan att åstadkomma varaktiga förändringar i organisationernas verksamhet. När de nya verksamhetsmodellerna integreras i ledningen, introduktionen, personalprocesserna och den regelbundna uppföljningen kan arbetsförmågan stödjas mer proaktivt och enhetligt än tidigare. På så sätt stöder utvecklingsarbetet såväl personalens arbetsförmåga och fortsatta yrkeskarriärer som verksamhetens smidighet i organisationerna, betonar Nurmi.

Direktör för arbetsgivartjänster Laura Rinne anser att prioriteringarna i projekten bidrar till att minska riskerna för arbetsoförmåga.

– Proaktivitet och tidig identifiering av risker för arbetsoförmåga utgör grunden för effektiv arbetsmiljöledning. Genom att identifiera riskerna i tid kan man vidta rätt åtgärder vid rätt tidpunkt och rikta dem rätt. Detta syns tydligt också i projekten i den här ansökningsomgången.  Utvecklingsarbetet gynnar projektorganisationerna i bredare bemärkelse eftersom Kevas uppgift är att göra resultaten tillgängliga för hela den offentliga sektorn, konstaterar Rinne.

Att minska riskerna för arbetsoförmåga är en del av Kevas lagstadgade verksamhet.

Ytterligare information

Eeva-Liisa Nurmi, produktansvarig för arbetslivsutvecklingspengar, kundchef, Keva, tfn 020 614 2272

Laura Rinne, direktör för arbetsgivartjänster, Keva, tfn 020 614 2792

Projekt som beviljats arbetslivsutvecklingspengar 2026

Centria-ammattikorkeakoulu Oy (13 000 €)
Työkykylähettiläät – kohti ennakoivaa työkykykulttuuria

Espoo Catering Oy (10 000 €)
SUJUVA – Työkyky syntyy työstä

Etelä-Karjalan Koulutuskuntayhtymä (15 000 €)
Kokemus kantaa

Haapajärvi stad (20 000 €)
Työkykyjohtamista muuttuvissa työelämän vaiheissa -hanke

HUS-sammanslutningen (40 000 €)
Toimiva työ HUSissa - uudistettu ennakoivan työkykyjohtamisen kehittämishanke

Jorois kommun (15 000 €)
Työkyvyn edistäminen ja ylläpito fyysisesti raskaassa työssä

Kiertokapula Oy (47 000 €)
Resilienssillä työkykyä ja tuottavuutta

Karleby stad (19 000 €)
Kasvun kompassi - Johtamisen tuki ja yhteinen suunta

Samkommunen Korpelan Voima (41 000 €)
Toimiva työyhteisö

Leppävirta kommun (12 000 €)
Ennakoivan työkykyjohtamisen malli Leppävirran kuntaan

Mäntyharju kommun (45 000 €)
Yhtenäinen kunta, kestävä työura - Muutoksesta yhteiseksi toimintakulttuuriksi

Orimattila stad (15 000 €)
Ennakoiva työkykyjohtaminen Orimattilassa

Oulun Tuotantokeittiö Oy (11 000 €)
Osaava työnjohto - kehittyvä, vahva ja hyvinvoiva henkilöstö

Padasjoki kommun (15 000 €)
Kestävästi tulevaisuuteen – Padasjoen esihenkilöiden hyvinvointi- ja muutoskykyohjelma

Pedersöre kommun (18 000 €)
Från signal till handling - hållbart ledarskap för friskare arbetsplatser

Päijät-Hämeen Laitoshuoltopalvelut Oy (75 000 €)
Vaikuttava työkyky- ja työurajohtaminen laitoshuoltopalveluissa

Savonia-ammattikorkeakoulu Oy (27 000 €)
TKIteko – työkykyä työn toimintatapoja uudistamalla

Säkylä kommun (29 000 €)
Tunnistaa työkyky - tartu työsuhdemanuaaliin

Taivalkoski kommun (10 000 €)
Psykologinen turvallisuus osana työkykyjohtamista

Åbo stad (11 000 €)
Työyhteisön yhteistoiminnallinen mentorointi psykososiaalisen työhyvinvoinnin & työkykyjohtamisen tukemiseksi

Tusby församling (22 000 €)
Työkykyä vahvistava strategian toimeenpano Tuusulan seurakunnassa

Nystads stad (10 000 €)
Huoli puheeksi - ennakoivan työkykykeskustelun toimintamalli

Vanda och Kervo välfärdsområde (20 000 €)
Työhyvinvointi puheeksi ja todeksi - HIKLU-pelastuslaitokset ja Päijät-Hämeen pelastuslaitos