Främjande av den psykiska hälsan i arbetslivet kräver långsiktighet, förändring av strukturer och kultur samt omfattande samarbete

Arbetsförmåga Arbetsliv
Arbetsförmåga Arbetsliv

Enligt en färsk utredning finns det inga snabba lösningar för psykiska problem i arbetslivet. Effektiva åtgärder kräver långsiktigt engagemang, samarbete över förvaltningsområdena och strukturell utveckling.

Kevas chefsöverläkare Tuula Metsä deltog som utredare i den arbetsgrupp på trepartsbasis som social- och hälsovårdsministeriet tillsatte hösten 2025 för att stärka den psykiska hälsan hos personer i arbetsför ålder och förebygga psykiska problem. Professor Kari Reijula bistod arbetsgruppen tillsammans med Metsä. Resultaten av utredningen presenterades vid överlämnandet av slutrapporten i slutet av maj. 

Utredningen betonar vikten av att genomföra åtgärderna och införa dem i vardagen på arbetsplatsen. Därtill betonas långsiktighet, bred ansvarsfördelning och samarbete mellan olika aktörer.

– En central observation genast i början av utredningsarbetet var att det redan finns mycket information och verktyg för att stödja den psykiska hälsan. Nu måste befintliga verktyg och lärdomar integreras i vardagen på arbetsplatserna, säger Metsä. 

Enligt utredningen betonas individen fortfarande vid granskning av psykiska problem medan strukturella lösningar i arbetslivet hamnar i skymundan. 

– Ökningen av psykiska störningar återspeglar framför allt strukturell belastning och bristande samordning i systemen, snarare än individernas försämrade förmåga att klara sig. Det räcker inte med att enbart satsa på vård om arbetslivets strukturer, förmånssystemen och ledningspraxisen inte stödjer återställandet av arbetsförmågan, betonar Metsä.

– Särskild uppmärksamhet bör fästas vid olika övergångsskeden i arbetslivet som ofta ökar den psykiska belastningen: när unga börjar i arbetslivet, när en arbetslös återvänder till arbetet eller i situationer där personen är partiellt arbetsför. Ledarskapskompetensen och arbets- och organisationskulturen är centrala vid stödet för den psykiska hälsan, och de behöver utvecklas. Dessutom behövs samarbete mellan olika förvaltningsområden och aktörer i vardagen för att förtydliga genomförandet, rollerna och ansvarsfördelningen. 

– Utan ett långsiktigt, systematiskt och förvaltningsgemensamt tillvägagångssätt fortsätter arbetsoförmåga och kostnaderna för psykiska störningar att öka, även om mer resurser satsas på vården. 

Över 30 procent av de nya invalidpensionerna i Finland beviljas på grund av psykisk ohälsa. Enligt FPA:s statistik var över 100 000 finländare sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa 2023. De årliga kostnaderna för psykisk ohälsa i Finland uppgår redan till cirka 11 miljarder euro per år totalt.

– För att förändringar ska ge resultat måste psykisk hälsa ses som en del av den strukturella utvecklingen av arbetslivet och arbetsförmågan. Samtidigt måste man inse att arbetet har en positiv inverkan på funktionsförmågan och stärker den, konstaterar Metsä.

Utredningen föreslår en helhet med fyra lösningar där kortsiktiga åtgärder och långsiktiga strukturreformer kombineras: 1. Tillgång till vård och integration 2. Strukturer på arbetsplatserna 3. Stärkning av ledarkompetensen 4. Flexibilitet kring arbetsförmågan och sårbara grupper.

– Utgångspunkten för lösningarna är att arbetslivet är en central del av stödet för den psykiska hälsan, det är inte bara en belastningsfaktor. Det långsiktiga målet är att bygga upp ett arbetsliv i Finland som stärker den psykiska hälsan, är jämlikt och stöder arbetsförmågan under hela livscykeln, säger Metsä.

Bakgrund 

Mandattiden för social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp var 11.6.2025–30.4.2026. Arbetsgruppen hade i uppgift att sammanställa den trepartsutredning som föreslogs i pensionsavtalet och som handlar om metoder att främja förebyggandet och vården av psykiska problem i synnerhet hos personer i arbetsför ålder. 

Arbetsgruppen bistods av utredarna chefsöverläkare Tuula Metsä och professor Kari Reijula. De utarbetade den rapport om förebyggande och behandling av psykisk ohälsa hos personer i yrkesverksam ålder som bifogas som bilaga till slutrapporten. 

Social- och hälsovårdsministeriets nyhet: Arbetsgrupp föreslår långsiktiga åtgärder för att stärka den psykiska hälsan hos personer i arbetsför ålder

Arbetsgruppens slutrapport: Förebyggande och behandling av psykisk ohälsa hos personer i yrkesverksam ålder. Slutrapport från arbetsgruppen om utredning om åtgärder för att förebygga och behandla psykisk ohälsa (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2026:19)

Ytterligare information: 

Tuula Metsä, chefsöverläkare, Keva, tfn 0206142237, tuula.metsa(snabel-a)keva.fi

Beställning skickad!

Tack! Vänligen bekräfta din prenumeration på nyhetsbrevet i meddelandet som skickas till din e-postadress inom kort.

Du har redan prenumererat på Kevas nyhetsbrev!

Det verkar som att du redan är prenumerant, så vi lade inte till dig som prenumerant en andra gång för att undvika onödiga dubbletter av e-postadresser.

Beställningen misslyckades.

Oj då, det verkar ha uppstått ett fel i systemet och vi kunde inte lägga till din adress i prenumerationslistan. Försök igen, och om det inte fungerar, kontakta viestinta@keva.fi så att vi kan kontrollera saken.