Strategisk arbetsmiljöledning betyder förebyggande och hantering av risker för arbetsoförmåga och resursledning. Resultatet av god arbetsmiljöledning är en välmående personal som producerar högklassigare tjänster.
Vällyckad arbetsmiljöledning kräver att man är engagerad på alla nivåer i organisationen – inklusive ledningen. I bästa fall är arbetsmiljöledning välplanerat samarbete som förbättrar personalens välbefinnande, minskar riskerna för arbetsoförmåga och medför betydande kostnadsbesparingar.
– God arbetsmiljöledning inverkar alltså också på servicekvaliteten och genom detta betydligt på organisationens ekonomi, sammanfattar kundchef Kaisa Hakkarainen.
Norra Karelens välfärdsområde Siun sotes direktör Kirsi Leivonen berättar att man i Siun sote har gett strategisk arbetsmiljöledning lika vikt med verksamhets- och ekonomiledning.
– Välfärdsområdets ledningsgrupp fungerar som styrgruppen för arbetsmiljöledningen, och personalens arbetshälsa behandlas i ledningsgruppen och sektorernas ledningsteam minst fyra gånger per år.
Också arbetsförmågan måste ledas med kunskap
Som allt beslutsfattande i ledarskap är också arbetsmiljöledning kunskapsbaserad ledning. Liksom nyckeltalen för ekonomin lönar det sig att systematiskt följa upp måtten för arbetsmiljöledning.
Leivonen berättar att man i Siun sote regelbundet kollar till exempel den information som Keva producerar tillsammans med kundchefen.
Enligt Kaisa Hakkarainen utnyttjas uppgifterna som Keva producerar, såsom prognosen för risk för arbetsoförmåga och statistik över sjukskrivningar i både den egna organisationen och kontrollorganisationer som stöd i strategisk ledning i många välfärdsområden.
– Med hjälp av uppgifterna kan man till exempel se i vilka yrkesgrupper det finns en särskild risk för arbetsoförmåga och vilka sparmöjligheter det finns om man minskar risken. Jämförelseuppgifterna i tjänsten Nyckeluppgifter ger i sin tur en bild av organisationens egen situation jämfört med andra.
Utnyttja mångsidiga metoder
Effektiv och resultatrik arbetsmiljöledning kräver både engagemang på organisationens alla nivåer och ett mångsidigt utbud av metoder.
I Siun sote har man bland annat fokuserat på att utveckla företagshälsovårdssamarbetet och att stödja de närmaste cheferna och mellanledningen.
Kaisa Hakkarainen är glad över att organisationer allt oftare satsar på stöd till mellanledningen, såsom stöd på chefsnivå.
– Cheferna spelar en nyckelroll i arbetsmiljöledning och för att de ska lyckas behöver de stöd och handledning från den egna chefen, alltså mellanledningen. Chefernas ork har också diskuterats mycket till exempel i arbetshälsoundersökningar, och även därför är stöd från mellanledningen mycket viktigt, sammanfattar Hakkarainen.
I Siun sote har det ordnats workshoppar för mellanledningen inom de största sektorerna där man har funderat på den egna rollen och stödet till de närmaste cheferna.
– Jag upplever att mellanledningen under workshopparna har diskuterat den egna rollen jätteaktivt och identifierat behov och metoder för att stödja cheferna. Under workshoppen har man till exempel insett att cheferna behöver en regelbunden möjlighet att diskutera saker med den egna chefen och att det ska finnas strukturer för detta.
Leivonen lyfter också fram betydelsen av den proaktiva verksamhetsmodellen.
– Tidig identifiering av problem som hotar arbetsförmågan och att föra dem på tal är viktigt. Man ska också ingripa i utmaningar med den psykiska hälsan och orken i arbetet så tidigt som möjligt.
I Norra Karelens välfärdsområde har sjukfrånvaron bland personalen minskat under de två första verksamhetsåren. Till exempel
- under 2024 minskade antalet frånvaro på grund av arbetsoförmåga med 5,8 %
- företagshälsovårdens kostnader minskade med 10 %
Siun sote har beviljats ”Hyvän mielen työpaikka”-märket.
Enligt välfärdsområdet verkar den positiva utvecklingen också fortsätta under 2025.