Kevas enkät till beslutsfattare: Bäst tillgång på arbetskraft i kommunerna någonsin

Enligt Kevas enkät till beslutsfattare i kommuner och välfärdsområden har tillgången på arbetskraft i kommuner och välfärdsområden förbättrats avsevärt.

Nästan två av tre (61 %) kommunala beslutsfattare bedömer att det finns tillräckligt många sökande. Endast cirka var fjärde (24 %) politiska beslutsfattare bedömer att kommunen eller välfärdsområdet inte har haft tillgång till tillräckligt många kompetenta arbetstagare för lediga positioner. År 2024 ansåg drygt hälften (56 %) och 2022 ansåg hela tre av fyra (73 %) svarspersoner att det inte fanns tillräckligt med sökande. 

Också i välfärdsområdena anser beslutsfattarna att arbetskraftsläget har förbättrats. Omkring hälften (47 %) av beslutsfattarna i välfärdsområdena och de ledande tjänsteinnehavarna berättar att det finns tillräckligt med kvalificerade sökande för öppna positioner. År 2024 uppgav endast 6 procent av svarspersonerna att det fanns tillräckligt många sökande.

I kommunerna råder det brist på arbetstagare inom bildningen och småbarnspedagogiken, i välfärdsområdena läkare och specialistläkare

Enligt de personer som svarade på Kevas enkät till beslutsfattarna i kommunsektorn och välfärdsområdena råder det i kommunerna särskilt brist på arbetstagare inom bildningssektorn och småbarnspedagogiken samt inom tekniska sektorn, måltidsservice, städning och turism. I välfärdsområdena har det varit brist på läkare, psykologer och socialarbetare.

I de öppna svaren i enkäten berättas bland annat att det för närvarande finns ett stort antal sökande till många uppgifter, men situationen kommer antagligen att förändras eftersom en betydande del av personalen i många kommuner och välfärdsområden kommer att gå i pension under de närmaste åren. Det är också vanligt att öppna uppgifter och kompetensen inte matchar, och det finns många arbetslösa.

- Enligt svaren har bristen på sökande minskat betydligt jämfört med 2024 års enkät. Situationen är bättre också i välfärdsområdena, även om den fortfarande är ganska utmanande. Det verkar fortfarande finnas en stor brist på specialister på vissa områden. Detta framgick också av den tidigare enkäten. Också då rådde det brist i yrken inom småbarnspedagogiken och utbildningen samt bland läkare och socialarbetare. Av de tidigare yrkesgrupperna är det endast hälso- och sjukvården som inte lyfts fram i svaren på samma sätt som tidigare, säger Kevas ledande expert Ismo Kainulainen.

Arbetshälsan i fokus i kommunerna och välfärdsområdena

Nästan tre av fyra (71 %) kommunala beslutsfattare uppger att det har förts en politisk debatt om personalens arbetshälsa i kommunen. I välfärdsområdena har detta varit ännu vanligare. I välfärdsområdena uppgav hela 91 procent av svarspersonerna att arbetshälsan är en del av den politiska debatten. 

Utöver debatt uppger två av tre (62 %) svarspersoner att satsningarna på arbetshälsan och arbetsförmågan är ett strategiskt val i kommunen. Jämfört med föregående mätning är siffran 4 procentenheter lägre. I välfärdsområdena uppger 82 procent av svarspersonerna att de har gjort ett strategiskt val.

I många öppna svar i enkäten ses arbetshälsan som en förutsättning för dragnings- och hållkraften och den anses ha en direkt koppling till sjukfrånvaro, produktivitet och kvaliteten på tjänsterna.

Enkäten lyfter också fram erfarenheter av att satsa på arbetshälsan och arbetsförmågan bland annat genom bättre ledning, företagshälsovård och tidigt stöd. Enligt svarspersonerna följs sjukfrånvaron upp i stor utsträckning och används som en indikator på arbetshälsan och som en ekonomisk motivering för satsningar på arbetshälsan. I många kommuner har frånvaron minskat i och med satsningarna.

Uppsägningar planeras i välfärdsområdena, i kommunerna planeras uppsägningar och permitteringar i liten skala

I de flesta kommunerna planeras varken uppsägningar eller permitteringar. Enligt enkäten uppger tre av fyra (74 %) beslutsfattare att inga permitteringar eller uppsägningar av personalen planeras i kommunen.

I kommunerna uppger 4 procent av beslutsfattarna att permitteringar planeras, medan 9 procent planerar uppsägningar. 

Permitteringar och uppsägningar av personalen planeras klart mer i välfärdsområdena. Hälften (56 %) av beslutsfattarna i välfärdsområdena uppgav att det finns planer på uppsägningar medan 8 procent uppgav att permitteringar planeras.

I de öppna svaren i enkäten berättar svarspersonerna att samarbetsförhandlingar redan har ägt rum i många kommuner och välfärdsområden och att permitteringar eller uppsägningar redan har gjorts. Det konstateras ofta att minskningarna hanteras genom naturlig avgång men det är inte alltid tillräckligt. 

Planerna på utkontraktering av tjänster har minskat drastiskt

Endast drygt en av tio (13 %) svarspersoner berättade att kommunen planerar att utkontraktera tjänster till en privat tjänsteleverantör. Under 2021–2022 uppgav 38 procent av svarspersonerna att de planerade utkontraktering, och 2024 var siffran 31 procent. Det finns en stor skillnad mellan kommunernas och välfärdsområdenas avsikter att utkontraktera: Nästan hälften (45 %) av svarspersonerna i välfärdsområdena berättade om planer att utkontraktera. I kommunerna gäller utkontrakteringen oftast städ- och renhållningsservice och i välfärdsområdena läkartjänster.

Enligt de öppna svaren i enkäten har särskilt städ- och måltidstjänster, ekonomi- och löneadministration samt IKT-tjänster utkontrakterats, men erfarenheterna har ofta varit negativa. Som ett resultat av utkontrakteringen har tjänsterna ofta blivit dyrare och kvaliteten sämre, och styrbarheten har minskat.

Undersökningsrapport (pdf, på finska)

Ytterligare information

Ismo Kainulainen, ledande expert, tfn 0505173594