Arbetshälsan har stärkts i utbildningssektorn i kommunerna. Psykisk belastning är dock vanligt, särskilt bland de yngsta arbetstagarna.
Arbetshälsan i utbildningssektorn har utvecklats positivt på många sätt under de senaste åren. Psykisk belastning är dock vanligt inom undervisning, särskilt bland de yngsta arbetstagarna samt speciallärare, skolgångshandledare och skolgångsbiträden.
Trots belastningsfaktorerna har personalen inom undervisningsväsendet det relativt bra ställt med tanke på arbetsförmågan, eftersom de löper mindre risk för arbetsoförmåga än kommunsektorn i övrigt. Också invalidpensionsfrekvensen är lägre än i kommunsektorn i genomsnitt.
Uppgifterna framgår av en färsk översikt över utbildningssektorn som ingår i Kevas serie med sektoröversikter. Utbildningssektorn är nu för första gången föremål för översikten.
Totalt cirka 102 000 lärare och skolgångshandledare är försäkrade hos Keva.
Arbetets meningsfullhet bidrar till orken i det psykiskt belastande arbetet
Förbättringen av arbetshälsan återspeglas i undersökningsresultaten på många sätt.
Nästan alla proffs i utbildningssektorn upplever sitt arbete som meningsfullt. Stämningen i arbetsgemenskaperna och chefsarbetet har förbättrats. Arbetsgemenskapen och fungerande chefsarbete betraktas som resurser. Entusiasmen och arbetsglädjen har ökat. Goda möjligheter att påverka stöder arbetsförmågan. Förebyggande åtgärder har också vidtagits för att minska kostnaderna för sjukfrånvaro.
Klart mer än hälften av arbetstagarna i utbildningssektorn bedömer dock sitt arbete som psykiskt tungt. Psykisk belastning är vanligare än i många andra yrkesområden i kommunerna. Speciallärare, skolgångshandledare och skolgångsbiträden upplever mer arbetsbelastning än andra.
- Lärarnas arbetshälsa har utvecklats positivt och antalet sjukdagar har förblivit måttliga, även om lärarnas roll och det pedagogiska arbetet på många sätt är mer krävande än tidigare. Men det finns också oro, och särskilt psykisk arbetsbelastning är vanligt, säger forskningschef Tuomas Erkkilä.
- En bra arbetsgemenskap och bra chefsarbete stöder bevisligen arbetsförmågan. Det lönar sig också att fästa uppmärksamhet vid faktorer som stöder återhämtningen och satsa på mentorskap, arbetshandledning och utveckling av kamratstöd, berättar Erkkilä om olika sätt att stärka arbetsförmågan.
Arbetsbelastningen högre hos unga lärare
Den arbetsbelastning och de psykiska symtom som observerats bland unga arbetstagare i hela den offentliga sektorn syns också inom undervisningssektorn. Antalet unga arbetstagare som upplever sin psykiska arbetsförmåga som bra har minskat på ett par år i hela kommunsektorn, men ännu mer bland unga arbetstagare i utbildningssektorn.
Arbetshälsan hos lärare under 30 år har försämrats, särskilt när det gäller psykisk arbetsförmåga, påverkansmöjligheter och vilja att rekommendera arbetsplatsen.
- Den yngsta gruppen av arbetstagare behöver särskild och mest brådskande uppmärksamhet när det gäller att utveckla deras arbetshälsa. I fråga om dem är det viktigt att identifiera tecken på belastning i tid. Modellen för tidigt stöd är ett bra verktyg. En viktig del i att stödja arbetsförmågan är också att satsa på ledarskap, arbetsgemenskapens funktion och kvaliteten på chefsarbetet, betonar Erkkilä.
Lärarnas risk för arbetsoförmåga är lägre än i kommunsektorn i övrigt
Trots belastningsfaktorerna är risken för arbetsoförmåga för personalen i undervisningssektorn lägre jämfört med många andra yrken i den offentliga sektorn. Risken för invalidpensionering under de följande tre åren är mindre i undervisningssektorn än i kommunsektorn i övrigt i alla åldersgrupper, med undantag för skolgångshandledare.
Bland yrkesgrupperna i undervisningssektorn har klasslärare och lärare på andra stadiet lägst risk för arbetsoförmåga.
Antalet sjukdagar per år är hos personalen i undervisningssektorn lägre än genomsnittet i kommunsektorn. År 2024 var antalet frånvarodagar i genomsnitt 10 i undervisningssektorn och 14,9 i kommunsektorn.
För lärarna innebär inte ens ett relativt stort antal sjukdagar nödvändigtvis en ökad risk för arbetsoförmåga. Till exempel verkar det totala antalet sjukdagar för högstadie- och gymnasielärare under 35 år inte öka risken nämnvärt, till skillnad från till exempel vårdarbetare. Detta tyder på att lärarnas sjukskrivningar oftare förknippas med tillfällig sjukdom än med risk för förlust av arbetsförmågan. Utdragen sjukfrånvaro ökar risken för arbetsoförmåga mest, särskilt bland personer under 50 år.
Bland sjukskrivningarna har andelen psykiska störningar ökat klart i alla yrkesgrupper inom utbildningssektorn under de senaste tio åren. Antalet sjukdomar i rörelseorganen har antingen varit oförändrat eller minskat.
Pensionsåldern har stigit i undervisningssektorn
Medelåldern för lärare som gått i ålderspension har stigit snabbt under de senaste tio åren, med ungefär två år för lärare i grundskolor och gymnasier och med ungefär ett år för lärare i yrkesläroanstalter. Medan medelåldern för lärare i grundskolor och gymnasier som gick i ålderspension 2015 var 62,3 år, var den år 2024 redan 64,4 år. Hos lärare vid yrkesläroanstalter har medelåldern för ålderspensionering stigit från 64,5 till 65,3 år.
Invalidpensionsfrekvensen har varit stabil och den är lägre än i den övriga kommunsektorn. Psykiska störningar är den vanligaste orsaken till att gå i invalidpension i undervisningssektorn.
Enligt Kevas pensioneringsprognos kommer en betydande del av lärarna i yrkesutbildning och direktörerna i undervisningssektorn att gå i pension under de närmaste tio åren, cirka 40 procent. Andelen lärare i grundskolor och gymnasier och skolgångshandledare som går i pension är mindre än genomsnittet i kommunsektorn (ca 20 % av lärarna och ca 18 % av handledarna).
Sektoröversikten (på finska): Arbetsförmågan hos personalen i utbildningssektorn och ledning (pdf)
Ytterligare information
Tuomas Erkkilä, forskningschef, tfn. 020 614 2248, tuomas.erkkila(snabel-a)keva.fi
Laura Pekkarinen, forskningsdirektör, tfn 020 614 2748, laura.pekkarinen(snabel-a)keva.fi
Översikten över utbildningssektorn sammanställer en situationsbild och utvecklingsåtgärder
I sektoröversikten Arbetsförmågan hos personalen i utbildningssektorn och ledning av den granskas arbetsförmågan och arbetsförhållandena hos de arbetstagare i utbildningssektorn som är försäkrade hos Keva. Av yrkesområdena beskrivs situationen för arbetstagarna i bildningssektorn (lärare, handledare och förvaltning) i grundskolorna, gymnasierna och yrkesutbildningen.
Syftet med översikten är att samla in forsknings- och statistikuppgifter om arbetsförmågan hos utbildningspersonalen och de faktorer som påverkar arbetsförmågan för att bilda en situationsbild av arbetsmiljöledning och stödja utvecklingsåtgärderna. För översikten har även ledningen av undervisningssektorn och rektorer intervjuats.
Den insamlade informationen kan användas för att identifiera problemområden och å andra sidan resurser som behöver stödas och åtgärder för att trygga personalens arbetsförmåga. Översikten riktar sig särskilt till cheferna, sektorledningen och hr. Förhoppningen är dock att den ska öka förståelsen för de specifika frågorna om arbetsförmåga hos arbetstagarna i undervisningssektorn också mer allmänt.
Översikten fokuserar på att stödja arbetsförmågan i en föränderlig omvärld och lägger fram förslag till stöd för verksamheten och till att minska riskerna för arbetsoförmåga.