Ökningen av antalet avslag på invalidpension och arbetspensionsrehabilitering är ett komplext fenomen

Antalet avslagsbeslut om invalidpension och arbetspensionsrehabilitering har ökat under de senaste åren. En färsk undersökning granskar faktorerna bakom fenomenet och hjälper till att identifiera utvecklingsområden i pensionsanstalterna och inom hälso- och sjukvården.

Keva undersökte vad det ökade antalet avslagsbeslut beror på och om fenomenet kan påverkas genom pensionsanstaltens verksamhet.

Enligt den omfattande undersökningen förklaras ökningen av antalet avslag inte av någon enskild faktor, utan av flera samtidiga förändringar i bland annat lagstiftningen, beslutspraxisen, arbetslivet och sjukligheten. 

I den offentliga sektorn har andelen avslagsbeslut om invalidpension ökat från 27 till 37 procent på tio år. Antalet avslag på ansökningar om invalidpension var cirka 2 900 år 2015, medan det var omkring 4 200 år 2024. År 2024 behandlade Keva totalt omkring 10 100 nya ansökningar om invalidpension. 

I fråga om arbetspensionsrehabilitering har antalet avslagsbeslut ökat kraftigare. Andelen avslag var 10 procent år 2015, jämfört med 57 procent år 2024. År 2015 avslogs 470 ansökningar om rätt till rehabilitering, medan antalet år 2024 var över 1 500. År 2024 behandlade Keva sammanlagt cirka 2 700 ansökningar om rätt till rehabilitering.

Utvecklingen har varit likartad inom hela arbetspensionssektorn. Andelen avslagsbeslut om invalidpension har i den offentliga sektorn under granskningsperioden varit i genomsnitt nio procentenheter lägre än i den privata sektorn och i fråga om rehabilitering på samma nivå som i den privata sektorn.

Resultaten av undersökningen pekar på att allmänna förändringar i arbetslivet och omvärlden också återspeglas i ansökan om invalidpension och arbetspensionsrehabilitering. En del av förändringarna kan ha ökat andelen avslagsbeslut, medan andra kan ha minskat den. Dessa förändringar har utvärderats under de senaste 10 åren. 

Pensionsdirektör Merja Paananen ser de forskningsrön och statistikdata som samlats i undersökningen som värdefulla. 

- Vi hade ett behov av att djupare förstå vad som orsakar ökningen av avslag och vad som förklarar fenomenet. Detta har vi undersökt på Keva med ett stort mångvetenskapligt expertteam, säger Paananen.

Resultaten ger bättre möjligheter att identifiera utvecklingsobjekt för att effektivisera ansökningsprocessen både i den egna verksamheten och mer allmänt i samarbete med andra aktörer i pensionssektorn.

Varierande orsaker till ökningen av avslagsbeslut om invalidpension och arbetspensionsrehabilitering

Även om antalet ansökningar om invalidpension har varit nästan oförändrat och antalet ansökningar om arbetspensionsrehabilitering har minskat, har andelen avslagsbeslut ökat kraftigt under det senaste decenniet. 

Det finns skillnader mellan de faktorer som bidrar till ökat avslag dels i fråga om invalidpensioner, dels arbetspensionsrehabilitering.

Villkoren för beviljande av invalidpension har inte ändrats nämnvärt. Pensionsreformerna har också medfört förändringar i invalidpensioner och ansökan om dem, till exempel den gradvisa höjningen av pensionsål-dern, samt det nya pensionsslaget arbetslivspension, men villkoren för beviljande av invalidpension har inte ändrats direkt.

Antalet beslut om avslag på arbetspensionsrehabilitering har ökat under hela granskningsperioden, men särskilt efter år 2020. Ökningen hänför sig bland annat till kravet om ett sannolikt hot om arbetsoförmåga som är en förutsättning för rehabilitering.

- Det har varit positivt att se att arbetspensionsrehabilitering som finansieras med gemensamma pensionsmedel förutsätter genomslagskraft och uppfyllande av de rehabiliteringskrav som fastställs i lag. Den betydande minskningen av antalet ansökningar och det ökade antalet avslagsbeslut om rehabilitering väcker oundvikligen frågan om huruvida yrkesinriktad rehabilitering motsvarar utmaningarna i dagens arbetsliv och rehabilitering, säger Merja Paananen.

När risken för förlust av arbetsförmågan är sannolik är man ofta för sent ute för att rehabiliteringen ska bli effektiv och bidra till att förebygga eller åtminstone skjuta upp pensionsavgången.

Utveckling av rehabiliteringen så att den till exempel bidrar till att tackla utmaningarna hos rehabiliteringsklienter med psykisk ohälsa, ökad flexibilitet och inledning av rehabiliteringen i ett tidigare skede är åtgärder som arbetspensionsaktörerna redan har vidtagit för att bättre utnyttja rehabilitering och minska invalidpensionering.

Förändringarna i arbetslivet och psykisk ohälsa återspeglas i ansökan om pension och rehabilitering

Psykisk ohälsa är den vanligaste bakomliggande sjukdomen i avslagsbeslut om invalidpension, och andelen avslag har ökat särskilt bland unga och äldre sökande. 

Depression, som är en vanlig orsak till invalidpension, har enligt undersökningen minskat, medan ångest har ökat som underliggande sjukdom i pensions- och förmånsansökningar. Detta är en viktig underliggande faktor för ökningen av antalet avslagsbeslut, eftersom ångest och andra stresstörningar, som inte anses vara allvarliga psykiska störningar, i regel inte berättigar till pension.

Också sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa före eventuell ansökan om pension eller rehabilitering har ökat, vilket kan ha påskyndats av den allmänna osäkerheten i arbetslivet. 

Bland annat arbetets fragmentering, ökat distansarbete, digitalisering, den allmänna osäkerheten i arbetslivet samt samhälleliga hot och kriser orsakar belastning. Även minskad fysisk aktivitet och därmed ökad övervikt och missbruksproblem utgör konkreta och växande risker för arbetsförmågan som leder till sjukfrånvaro och i slutändan kan öka risken för ansökan om pension.

- Att lära sig nytt, anpassningsförmåga och förmåga att fatta beslut har blivit allt viktigare i arbetslivet. Samtidigt har kognitiv och psykisk belastning ökat i arbetslivet och kanske även på fritiden. Utmaningarna med arbetsförmågan har blivit mer komplexa. Därför är det viktigt att i god tid identifiera de risker som hotar arbetsförmågan. Under de senaste åren har Keva erbjudit arbetsgivarna ett verktyg som åskådliggör risken för arbetsoförmåga utifrån sjukfrånvarodata och som kan utnyttjas som stöd för prognostisering, säger chefsöverläkare Tuula Metsä. 

Förändringar i arbetsförhållandena hos de parter som vårdar patienter återspeglas i ansökningarna

Enligt forskningsrön varierar de behandlande läkarnas kompetens och arbetsförhållanden kraftigt, vilket kan påverka kvaliteten på utlåtanden och därmed pensionsanstaltens beslut. Allteftersom distansmottagningar blivit vanligare har kvaliteten på B-utlåtanden blivit sämre, vilket har gjort det svårare för försäkringsläkarna att bedöma sökandens funktionsförmåga. Detta leder lätt till att handläggningen av ansökan drar ut på tiden eftersom pensionsanstalten måste begära ytterligare utredningar för att avgöra ansökan. 

Omsorgsfullt skrivna B-utlåtanden och dokumentation av funktionsförmågan är därför av största vikt för besluten och för att ansökningsprocessen inte ska förlängas i onödan.

- Vi har redan länge strävat efter att stärka vårdenheternas kompetens om försäkringsmedicin och kriterierna för bedömning av arbetsförmågan. Det är också viktigt att öka vårdenheternas medvetenhet om skillnaderna mellan den behandlande läkarens och försäkringsläkarens roller i pensions- och rehabiliteringsprocesserna, säger Tuula Metsä. 

Målet för alla parter är att hjälpa sökanden att få rätt typ av stöd. När arbetsförmågan blir nedsatt betonas behovet av tidigt stöd och personlig handledning. I synnerhet bör de personer som fått ett avslagsbeslut hänvisas till lämpliga tjänster eller alternativa lösningar.

Har beslutslinjen blivit stramare?

Pensionsanstalternas mål är att beslutslinjen ska vara stabil och följa lag samt behandla sökandena på ett enhetligt sätt.

I den offentliga debatten och i vissa undersökningar har frågan om en stramare beslutslinje i pensionsanstalterna tagits upp. Det är delvis sant att beslutslinjen har blivit stramare. I fråga om rehabilitering har strängare efterlevnad av lagens ordalydelse lett till att antalet avslagsbeslut har ökat. Under den tioårsperiod som granskas i undersökningen har också vikten av sökandenas resterande arbetsförmåga allt mer betonats i besluten. Vid bedömningen av rätten till pension ligger fokus på det arbete som sökanden fortfarande har möjlighet att utföra snarare än på sjukdomen. Förändringar i omvärlden, lagstiftningen och sökandena har haft en betydande inverkan på ökningen av avslagsbeslut. 

En faktor som stöder stabiliteten i beslutslinjen är att även om besvären som gäller rätt till invalidpension och i synnerhet till rehabilitering har ökat något, har andelen beslut som har ändrats i besvärsinstansen inte förändrats särskilt mycket. 

Vem får avslag?

Undersökningen påvisar att antalet ansökningar om invalidpension inte har förändrats nämnvärt under 2015–2024. Totalt har antalet ansökningar om invalidpension ökat med omkring 3,5 procent. Antalet ansökningar om arbetspensionsrehabilitering har minskat betydligt. 

Ökningen av antalet avslag gäller under granskningsperioden särskilt pensionsslag som beviljas för viss tid och permanent full invalidpension. Ökningen är störst i yngre och äldre åldersklasser. Andelen sökande med sysselsättning har minskat, särskilt bland dem som sökt invalidpension. Sökande med sysselsättning har lägre risk att få avslag. 

Risken för avslag ökar om sökanden är ung, har vissa diagnoser (t.ex. ryggsjukdomar, depression, ångest) och en splittrad arbetshistoria. Å andra sidan kan sysselsättning före ansökan och en lång sjukfrånvarope-riod minska risken för avslag. Sökandens ställning på arbetsmarknaden och sysselsättningsbakgrund kan också påverka saken beroende på om sökanden har rätt till företagshälsovård eller inte. Sökande som inte har någon sysselsättningsbakgrund och stöd från företagshälsovården får oftare avslag på sin ansökan. 

En analys av upprepade ansökningar visar att ungefär hälften av de sökande som fått avslag inte ansöker igen. Å andra sidan söker ungefär hälften av dem som fått ett avslagsbeslut på nytt, men sannolikheten är stor att de får ett nytt avslagsbeslut. Detta kan eventuellt innebära att en del av dem som har fått avslagsbeslut inte har fått någon information om andra alternativ. 

Läs undersökningen (på finska)

Ytterligare information:

Merja Paananen, pensionsdirektör, tfn 040 822 0735
Tuula Metsä, chefsöverläkare, tfn 040 560 8856
Janne Salonen, statistikanalytiker, 040 922 7231