I år får sammanlagt 17 projekt arbetslivsutvecklingspengar. Totalt beviljades 547 000 euro.
Arbetslivsutvecklingspengar stöder utvecklingen av arbetsmiljöledning samt förebyggande och minskning av risken för arbetsoförmåga. Arbetslivsutvecklingspengar är en finansiering avsedd för genomslagskraftiga projekt för utveckling av arbetslivet som kan utnyttjas i stor utsträckning och som genomförs av arbetsgivare i kommuner, välfärdsområden och den evangelisk-lutherska kyrkan. Arbetslivsutvecklingspengar beviljas efter konkurrens.
Under denna ansökningsomgång lyfter projektplanerna särskilt fram verksamhetsmodeller för stöd för chefernas arbetsförmåga, karriärledning i olika skeden av yrkeskarriären och utveckling av teamens verksamhet. Sammanlagt lämnades 36 projektplaner in.
– Gemensamt för projektplanerna är viljan att utveckla en proaktiv arbetsmiljöledning. Den stöder arbetsförmågan bland annat genom kompetensutveckling, uppbyggande av gemensamma spelregler och utveckling av psykologisk trygghet. Projektplanerna visar tydligt att arbetsmiljöledning är mycket flerdimensionell och kräver samarbete mellan olika parter. Fungerande praxis och minskning av riskerna för arbetsoförmåga är mycket mer än bara skriftliga verksamhetsmodeller: Modeller vägleder, men det är människorna som implementerar dem, på alla nivåer i organisationen, säger kundchef Eeva-Liisa Nurmi. Nurmi fungerar som produktägare av arbetslivsutvecklingspengar på Keva.
Nurmi konstaterar att den tuffa ekonomiska situationen säkert återspeglades i projektens budget och längd. Trots detta söktes arbetslivsutvecklingspengar av olika organisationer av olika storlek runt om i Finland.
Flera projekt fokuserar på att stärka arbetsförmågan under hela yrkeskarriären. Arbetsmiljöledning utvecklas för både ungdomar och personer som är i slutet av sin yrkeskarriär för att säkerställa att yrkeskarriärerna är hållbara i alla skeden av yrkeskarriären och livet.
Mentorskap lyfts fram som utvecklingsmetod i flera projektplaner. Mentormodeller och praxis för åldersmedvetet ledarskap stöder både unga och erfarna arbetstagare.
Ett nytt tema i projektplanerna är identifiering av neurodiversitet i arbetslivet och som en del av arbetsmiljöledning. Detta visar att arbetsmiljöledning lever med tiden och att utvecklingen tar hänsyn till det föränderliga arbetslivet.
- Anpassat arbete är ett välbekant begrepp, men anpassat arbetsliv är något mer. Hur kan vi till exempel i praktiken ta hänsyn till olika inlärare och olika livssituationer? Vad kunde arbetsgemenskaperna lära sig till exempel av utbildningsvärlden? Projektplanerna är verkligen intressanta och behandlar arbetsmiljöledning på olika nivåer, säger Nurmi.
Projekten söker också lösningar för hantering av arbetsbelastning och återhämtning. Minskning av psykosocial belastning och risker för psykisk ohälsa har identifierats som utvecklingsmål. När det gäller psykisk hälsa läggs särskild vikt vid att stödja unga arbetstagares integrering i arbetslivet.
Dessutom fokuserar projekten alltmer på att stödja chefernas arbetsförmåga. Projekten ska stärka chefernas kompetens, resiliens och förmåga att möta arbetsgemenskapens utmaningar. Chefernas roll betonas också vid stödet för hela personalens arbetsförmåga.
Vid sidan av ledarskapet granskas arbetsgemenskapernas roll samtidigt som gemenskapsstyrningen och teamens verksamhet utvecklas. Målet med detta är att öka arbetstagarnas möjligheter att påverka, stärka upplevelsen av delaktighet och göra vardagen smidigare i arbetsgemenskaperna.
– En trygg och förtrolig arbetsgemenskap kan arbeta som ett team. Genom att stärka gemenskapsstyrningen kan också chefernas arbetsbelastning minskas, säger Nurmi.
– Arbetslivsutvecklingspengar är en del av Kevas lagstadgade verksamhet för att minska risken för arbetsoförmåga. Projekten har utvecklat praxis för att förutse och identifiera risker för arbetsoförmåga så tidigt som möjligt. Kevas uppgift är att dela projektens resultat till hela den offentliga sektorn. Projekten förväntas också producera reproducerbara och skalbara resultat som kan användas i bredare sammanhang, säger direktör för arbetsgivartjänster Laura Rinne vid Kevas enhet för arbetsgivarkundrelationer och arbetsmiljöledning.
Ytterligare information:
Eeva-Liisa Nurmi, produktägare för arbetslivsutvecklingspengar, kundchef, Keva, tfn 020 614 2272
Laura Rinne, direktör för arbetsgivartjänster, Keva, tfn 020 614 2792
Projekt som beviljats arbetslivsutvecklingspengar 2025
Södra Karelens välfärdsområdes, Juva kommuns samt Vanda och Kervo välfärdsområdes projekt är gemensamma projekt.
Södra Karelens välfärdsområde (75 000 €)
Pelastajan työuramalli
Södra Österbottens välfärdsområde (10 000 €)
Esihenkilöiden Virtapiiri
Juva kommun (35 000 €)
Yhdessä kehittäen: strategisella esihenkilötyön ja työhyvinvoinnin johtamisella sujuvaa arkea
Karelia Ammattikorkeakoulu Oy (18 000 €)
Neuromoninaiset työelämässä - Kohti kestävää työkykyä
Kotka stad (20 000 €)
VäVä – vähemmän väkivaltaa koulu- ja esiopetusarjessa
Nurmijärvi kommun (65 000 €)
Paremman työpäivän ilmiö – yhteisöohjautuvuudesta työhyvinvointia Nurmijärven varhaiskasvatuspalvelussa
Österbottens välfärdsområde (68 000 €)
Työhyvinvoinnin tietotaidolla edistämme ja vahvistamme työkykyjohtamista
Björneborgs stad/Porin Palveluliikelaitos (30 000 €)
KETUs - Keittiötyön ergonomian ja tuki- ja liikuntaelinterveyden uudistamisen selvitys
Reso stad (34 000 €)
Työkykyä tunnetaidoista
Rovaniemi stad (11 000 €)
Johtamisen voimavarapolku
Rusko kommun (15 000 €)
Sukupolvet yhdessä – mentoroinnilla työhyvinvointia ja työurien kestävyyttä
Rääkkylä kommun (14 000 €)
Pärjäämme yhdessä tehden
Savonia-ammattikorkeakoulu oy (42 000 €)
Mukautuvan työelämän johtaminen
Seinäjoki stad (20 000 €)
Mielekäs alku – Työkyvyn ja mielen hyvinvoinnin vahvistaminen työuran alussa
Servica Oy (51 000 €)
Tulevaisuuden esihenkilö 2027
Vanda och Kervo välfärdsområde (20 000 €)
Psykososiaalisten kuormitustekijöiden selvittäminen HIKLU-alueen pelastuslaitoksilla -jatkohanke
Vindala kommun (19 000 €)
Johtamisella työhyvinvointia Vimpelin kunnan uuteen organisaatioon
Arbetslivsutvecklingspengar stöder genomslagskraftiga arbetslivsprojekt som kan utnyttjas i stor utsträckning
Kevas arbetslivsutvecklingspengar beviljas årligen arbetsgivare i kommunsektorn, välfärdsområdena och kyrkan som stöd för åtgärder för att utveckla arbetslivet.
Finansieringen är avsedd att stödja genomslagskraftiga projekt som stärker strategisk arbetsmiljöledning och arbetstagarnas arbetsförmåga och främjar resultat- och reforminriktningen på arbetsplatserna. Det centrala målet för utvecklingsverksamheten är att minska risken för arbetsoförmåga.
Arbetslivsutvecklingspengar beviljas efter konkurrens.
Arbetslivsutvecklingspengar är en öppen och transparent finansiering: Kriterierna har publicerats på Kevas webbplats och resultaten av projekten offentliggörs på bred basis. Kevas stöd är högst 50 procent av projektets finansiering. Arbetslivsutvecklingspengar har beviljats sedan 2016.