Kevas undersökning granskar läget för arbetsmiljöledning och företagshälsovårdssamarbete i organisationer i den offentliga sektorn.
Kevas nya undersökning visar att man i 51 % av organisationerna i den offentliga sektorn har lyckats minska kostnaderna för sjukfrånvaro. Andelen har ökat: I den föregående undersökningen 2023 berättade personalledningen i var tredje organisation att de hade lyckats minska kostnaderna.
De mest centrala metoderna för att minska kostnaderna anses vara olika proaktiva åtgärder såsom utveckling av chefsarbetet och ledningen samt effektivt utnyttjande av modellen för tidigt stöd. Positiv utveckling har också skett i det att man enligt hr-ansvariga oftare än förr avsätter tid för personalärenden för cheferna.
Förändringen har varit särskilt stor i välfärdsområdena. Efter att verksamheten etablerats efter de första åren har man i välfärdsområdena uppmärksammat rollerna och ansvarsfördelningen i samband med verksamhetssätten för stöd för arbetsförmågan och utbildning av cheferna.
Enligt undersökningen har också förståelsen för vikten av att sysselsätta partiellt arbetsföra blivit starkare i organisationer i den offentliga sektorn. När nya uppgifter ledigförklaras utreder man oftare än förr om det inom organisationen finns partiellt arbetsföra eller personer i en omplaceringsprocess.
Forskningsdirektör Laura Pekkarinen är nöjd med den utveckling som resultaten tyder på.
– Man har tagit framsteg i arbetsmiljöledningen och åtgärderna i situationer där arbetsförmågan är äventyrad har blivit klarare. Också de olika aktörernas – chefernas, personalförvaltningens, arbetarskyddets, företagshälsovårdens – roller och ansvar har nuförtiden tydligt definierats i majoriteten av organisationerna, säger Pekkarinen.
Det finns ändå mycket att göra för att minska frånvaron
Trots den positiva utvecklingen har man i nästan varannan organisation inte lyckats minska kostnaderna för sjukfrånvaro.
Enligt statistik är det särskilt så när sjukfrånvaro bland unga arbetstagare i kommunsektorn granskas. Sjukfrånvaron bland kommunala arbetstagare under 30 år har ökat under de senaste åren även om de har minskat i andra åldersgrupper. Särskilt ångeststörningar som orsak till lång sjukfrånvaro har ökat bland arbetstagare under 30 år.
– I en stramare offentlig ekonomi är det viktigt att uppmärksamma att arbetsoförmåga bland personalen orsakar direkta kostnader på över 1,5 miljarder euro årligen för arbetsgivare i den offentliga sektorn, varav största delen beror på sjukfrånvaro. Därför måste praxisen för arbetsmiljöledning utvecklas och effektiva metoder spridas i stor utsträckning. I detta arbete stöder Keva organisationerna i den offentliga sektorn, berättar Pekkarinen.
Stora variationer i planmässigheten inom arbetsmiljöledningen –proaktiv verksamhet saknas ofta
Trots framsteg i arbetsmiljöledningen finns det stora variationer mellan organisationerna i hur planmässig arbetsmiljöledningen är.
I organisationer i den offentliga sektorn sätter den högsta ledningen ganska sällan mål och behandlar måtten på läget för arbetsförmågan i ledningsgrupper. Även om kostnaderna för arbetsoförmåga följs upp regelbundet i många organisationer görs inga planer för att minska arbetsoförmåga utifrån resultaten.
Man har nått framgång i arbetsmiljöledning särskilt i situationer där arbetsförmågan hotar att bli nedsatt och reagerande tidigt stöd för arbetsförmågan används ganska genomgående i organisationerna.
Däremot har utvecklingen inom proaktiv verksamhet varit ojämn. Proaktiv arbetsmiljöledning och praktiska stödåtgärder, såsom arbetsrotation, används sällan även om dessa skulle behövas särskilt i tidigt stöd för den psykiska hälsan.
– Förutom coronapandemin har olika ändringar i vår omvärld, administrativa reformer, omställningsförhandlingar på grund av sparåtgärder och trycket som orsakas av personalens åldersstruktur belastat arbetsgemenskaper. Nu behövs det särskilda satsningar på mer proaktiv arbetsmiljöledning i hela organisationen, stöd för chefernas verksamhet och aktivt stöd också från företagshälsovården, betonar Pekkarinen.
Hos företagshälsovården identifieras risken för arbetsoförmåga bättre än tidigare
Enligt undersökningsresultaten producerar företagshälsovården aktuell information om personalens arbetsförmåga för organisationens bruk och identifierar personer som har en risk för arbetsoförmåga oftare än förr. Det verkar som om informationen utnyttjas väl i samarbetet.
Det finns emellertid önskemål om att företagshälsovården oftare än förr också ska ta ställning till arbetstagarens återstående arbetsförmåga och vilka ändringar den förutsätter i arbetet samt ta en mer aktiv roll i kontakten med cheferna vid hot om att arbetsförmågan äventyras. Chefernas eget initiativ att ta kontakt med företagshälsovården i situationer där en arbetstagares arbetsförmåga äventyras har blivit bättre jämfört med läget för två år sedan.
Undersökningsrapport (på finska): Arbetsmiljöledning och företagshälsovårdssamarbete i den offentliga sektorn 2025 (pdf)
Ytterligare information:
Laura Pekkarinen, forskningsdirektör, tfn 040 574 1803, laura.pekkarinen(snabel-a)keva.fi
Information om undersökningen
Keva har sedan 2015 bedömt läget för arbetsmiljöledning och företagshälsovårdssamarbete i organisationer i den offentliga sektorn.
I undersökningen beskrivs hur organisationer i den offentliga sektorn med hjälp av arbetsmiljöledning och tillsammans med företagshälsovården stöder personalens arbetshälsa och främjar deras yrkeskarriärer.
Undersökningen ger jämförelsedata om organisationernas arbetsmiljöledning samt uppföljningsinformation om hur arbetsmiljöledningen och företagshälsovårdssamarbetet har utvecklats jämfört med undersökningsresultaten för 2021 och 2023.
Målgruppen för undersökningen är personalledningen i arbetsgivarorganisationerna för de privatkunder som har försäkrats enligt pensionslagen för den offentliga sektorn (OffPL) och även chefer i de organisationer som deltar i Kevas projekt Hållbart arbetsliv.
Undersökningen är en beskrivande uppföljande tvärsnittsundersökning som grundar sig på omfattande material som samlats in på nationellt plan i kommunsektorn, välfärdsområdena, statliga ämbetsverk och kyrkan.
Inom ramen för Kevas projekt Hållbart arbetsliv utvecklades gemensam praxis för arbetsmiljöledning
Den här gången handlade undersökningen också om hur Kevas projekt Hållbart arbetsliv har stött organisationer i den offentliga sektorn att återhämta sig från coronapandemin och hantera risker för arbetsoförmåga under 2023 och 2024.
Alla hr-ansvariga i organisationerna som deltog i projektet ansåg projektet och de verksamhetssätt som utvecklades under det vara nyttiga. Också cheferna som deltog i delprojekten bedömde att projektet var huvudsakligen nyttigt.
Bedömningen visade att projektet har hjälpt att utveckla strategisk arbetsmiljöledning genom att harmonisera förståelsen för verksamhetssätt för stöd för arbetsförmågan bland chefer och hr-ansvariga. Projektet främjade samarbetet och utvecklingen av praxis i organisationerna, men ingen direkt koppling till en minskning av risker för arbetsoförmåga kunde bevisas.