En undersökning om läget för arbetsmiljöledning och företagshälsovårdssamarbete i den offentliga sektorn har genomförts på Keva nu för tredje gången i aktuell tappning.
Enligt undersökningen uppger de hr-ansvariga att en tredjedel av organisationerna i den offentliga sektorn har lyckats minska kostnaderna för arbetsoförmåga till följd av sjukfrånvaro under de senaste 12 månaderna.
Enligt resultaten har kostnaderna för sjukfrånvaro minskats genom traditionella metoder inom arbetsmiljöledning: satsningar på chefsarbetet, tidigt ingripande, flexibilitet i arbetet, satsningar på arbetstagarnas välbefinnande i arbetet, fungerande företagshälsovårdssamarbete och aktiv uppföljning av arbetstagarnas arbetsförmåga.
– Det är ett fint resultat som tyder på att de traditionella metoderna inom arbetsmiljöledningen upplevs fungera. Resultatet bekräftar också att stöd för arbetsmiljöledningen ger konkreta resultat och att man kan påverka arbetsförmågan hos arbetstagarna i den offentliga sektorn, säger projektforskare Johanna Pulkkinen som ansvarade för undersökningen.
Enligt undersökningen identifierar så gott som alla organisationer i den offentliga sektorn orsaker till arbetsoförmåga, och kostnaderna för arbetsoförmåga är under lupp. Däremot har endast hälften av organisationerna gjort upp en plan för att minska kostnaderna för arbetsoförmåga.
Uppgifterna framgår av en undersökning om arbetsmiljöledning och företagshälsovårdssamarbete i den offentliga sektorn 2023. Undersökningen stöder minskningen av risken för arbetsoförmåga genom att generera information om hur arbetsoförmågan leds och stöds inom organisationer i kommunsektorn, välfärdsområdena, kyrkan och hos staten i samarbete med företagshälsovården.
Planmässigheten och målinriktningen inom arbetsmiljöledning kan utvecklas ytterligare
Arbetstagarnas arbetsförmåga och chefernas arbetsmiljöledning kan stödas och arbetsoförmåga förebyggas effektivt när arbetsmiljöledningen är på en strategisk nivå.
En personalstrategi används i fler organisationer än tidigare. I organisationerna i den offentliga sektorn förutses förändringar i organisations- och servicestrukturen och hur de inverkar på personalen, såsom behovet av arbetskraft, arbetshälsan eller orken i arbetet, i större utsträckning än tidigare.
Planmässigheten och målinriktningen inom arbetsmiljöledning kan ändå utvecklas ytterligare. Två tredjedelar av organisationerna uppger att de ställer mätbara mål för utvecklingen av arbetsförmågan. Mätbara mål saknas alltså i en tredjedel av organisationerna.
Måtten för arbetsförmågan följs upp i varierande mån i ledningsgrupperna. Hälften av organisationerna i den offentliga sektorn behandlar måtten regelbundet. Delområdena inom arbetsmiljöledning borde behandlas i ledningsgrupperna mer systematiskt än nu och genom att utnyttja tillgängliga data.
Endast hälften av organisationerna har reserverat tid för personalärenden
Genom ett lyckat chefsarbete kan man inverka på arbetsgemenskapens vardag, hur arbetet löper och hur väl arbetet motsvarar arbetstagarens arbetsförmåga. Den närmaste chefen följer upp personalens arbetsförmåga och risker för arbetsoförmåga i så gott som alla organisationer i den offentliga sektorn.
Ändå upplever endast knappt hälften av cheferna i kommunsektorn och hälften av cheferna i välfärdsområdena att man har reserverat tid för personalärenden för dem och de önskade att de skulle få mer tid för arbetsmiljöledning. Endast lite över hälften av organisationerna har på motsvarande sätt reserverat tid för personalförvaltningen för att stödja chefernas arbetsmiljöledning.
– Med beaktande av att cheferna ofta har relativt många, 20–50 medarbetare, kan arbetsmiljöledningen trots kompetens vara en utmaning om det inte finns tillräckligt mycket tid för arbetet, säger Pulkkinen.
Cheferna upplever det stora antalet anställda, de små resurserna och personalomsättningen som utmaningar. Också kontorsarbetet och dåligt fungerande system tar tid från arbetsmiljöledningen.
– Med tanke på arbetsmiljöledning skulle tillräckliga tidsresurser för chefsarbetet möjliggöra tidiga åtgärder som har konstaterats vara ett fungerande medel för att hantera kostnaderna för sjukfrånvaro. Också undersökningen tyder på att satsningar på stödet till chefer har lett till att sjukskrivningarna har minskat, konstaterar Pulkkinen.
Klarare ansvar för ledningen av företagshälsovårdssamarbetet och tätare samarbete med cheferna efterlyses
Företagshälsovårdssamarbetet är intensivt i den offentliga sektorn. Samarbetet mellan de hr-ansvariga och företagshälsovården fungerar väl. Enligt arbetsplatsutredningar identifierar företagshälsovårdsenheterna riskerna för arbetsförmågan väl.
Enligt undersökningen borde ansvaret för ledningen av företagshälsovårdssamarbetet emellertid bli klarare. Hr-ledningen och representanterna för företagshälsovårdsenheterna hade olika syn på vem som ansvarar för ledningen.
Också det dagliga företagshälsovårdssamarbetet med cheferna borde intensifieras. Cheferna önskar tydligare processer, bättre samarbete och interaktiva dialoger med företagshälsovården. Ett tätare företagshälsovårdssamarbete med cheferna är viktigt också med tanke på hanteringen av sjukskrivningar.
Partiellt arbetsföra har mindre möjligheter till omplacering än tidigare
I så gott som alla organisationer i den offentliga sektorn vidtas praktiska åtgärder för att stödja yrkeskarriärerna: man skapar till exempel möjligheter till mindre belastande arbete eller kortare arbetsdagar.
I organisationerna i den offentliga sektorn skapas omplaceringsmöjligheter över enhets- och sektorgränserna för partiellt arbetsföra dock i mindre mån än tidigare. I knappt hälften av organisationerna undersöks det först om det finns partiellt arbetsföra eller personer i en omplaceringsprocess i organisationen när en ny uppgift ledigförklaras. I organisationer inom staten och kyrkan rapporteras omplaceringsmöjligheterna för partiellt arbetsföra ha minskat avsevärt jämfört med undersökningarna 2021 och 2018.
Också de gemensamma insikterna om vikten av att sysselsätta partiellt arbetsföra upplevs ha minskat jämfört med 2021.
– Det är tankeväckande att det finns en upplevd brist på stöd för fortsatt arbete hos partiellt arbetsföra i deras dagliga liv, även om organisationerna inser vikten av detta. Utöver en anpassning av arbetsuppgifterna är det viktigt att man på arbetsplatserna också funderar på möjligheterna att övergå till nya uppgifter. På så sätt kan man fortsätta att arbeta om hälsotillståndet försämras, i förändringssituationer eller om kompetenskraven höjs, betonar Kevas sakkunnigläkare Katja Ryynänen.
Ytterligare information:
Johanna Pulkkinen, projektforskare, tfn 020 614 2454
Katja Ryynänen, sakkunnigläkare, tfn 020 614 2393
Information om undersökningen
I undersökningen beskrivs hur organisationer i den offentliga sektorn med hjälp av arbetsmiljöledning och tillsammans med företagshälsovården kan stödja personalens arbetshälsa och främja deras yrkeskarriärer. Undersökningen ger jämförelsedata om organisationernas arbetsmiljöledning samt uppföljningsinformation om hur arbetsmiljöledningen och företagshälsovårdssamarbetet har utvecklats jämfört med 2018 och 2021 då Keva genomförde motsvarande undersökningar.
Materialet samlades in genom en strukturerad enkätundersökning med tre målgrupper: organisationernas hr-ansvariga, serviceproducenterna inom företagshälsovården och cheferna i de organisationer som deltar i Kevas projekt Hållbart arbetsliv. Materialet samlades in i mars–maj 2023.
Undersökningen har genomförts som en del av Kevas projekt Hållbart arbetsliv. Projektet har beviljats statsbidrag från Finlands program för hållbar tillväxt som finansieras ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.