Undersökning: Vård- och landskapsreformen oroar – organisationerna förnyas och antalet arbetstagare minskar

Arbetsgivare
Arbetsgivare

Vård- och landskapsreformen oroar organisationerna i den offentliga sektorn. Nya former av samarbete planeras kommunorganisationerna emellan och antalet anställda förmodas minska. Å andra sidan ser man också de nya möjligheter som öppnar sig i och med reformen.

Ärendena på kommunfältet i anknytning till vård- och landskapsreformen är synnerligen aktuella men också mycket svåra på grund av sin halvfärdighet. Enligt en färsk undersökning utgör i synnerhet finansieringen, tidtabellerna, framskridandet och organiserandet av behövliga stödtjänster aktuella frågor för ledningen i kommunorganisationerna.

- Å andra sidan förde en del av dem som svarade på enkäten klart fram också det faktum att reformen erbjuder nya möjligheter för organisationerna. Denna synvinkel har inte varit särskilt synlig i den offentliga diskussionen, konstaterar arbetslivsexpert Janne Väänänen på Keva.

Reformen förändrar kommunfältet och påverkar en mycket stor del av de kommunalt anställda. I cirka var tredje kommunorganisation som var med i undersökningen planeras olika former av samarbete mellan kommunerna och i cirka en fjärdedel andra organisationsreformer. Drygt 25 procent av organisationerna hade utredningar på gång i anknytning till utläggningar och bolagiseringar som ska ske före 2019. Planeringsarbetet försvåras dock av osäkerheten.

Också antalet fast anställda antas minska under det följande året. Så bedömer nästan 40 procent av de svarande. Endast drygt 10 procent bedömer att antalet anställda ökar.

- Den största delen av personalminskningen torde ske via pensionsavgång. Av huvudsektorerna bedöms pensionsavgångens minskande inverkan på personalen vara klart mindre i social- och hälsovårdssektorn än i utbildningssektorn, inom det tekniska området eller i uppgifter inom förvaltningen. Enligt bedömningarna kommer fler arbetstagare att rekryteras till social- och hälsovårdssektorerna i stället för dem som går i pension, säger Väänänen.

- Undersökningen förde som väntat fram den osäkerhet som förekommer på kommunfältet när det gäller vård- och landskapsreformen. Det är viktigt att det framtida kommunreformsarbetet konsekvent utförs i linje med vårdreformen och att kommunerna garanteras tillräckliga resurser, betonar Kevas verkställande direktör Timo Kietäväinen.

- För sin del skulle osäkerheten minska om man beaktade den inverkan som valfriheten, bolagiseringen och den fria konkurrensen i vårdtjänsterna kommer att ha på finansieringen av arbetspensionerna genom att ta i bruk en överföringsavgift mellan arbetspensionssystemen. Där skulle det arbetspensionssystem som på grund av förändringarna på marknaden växer betala överföringsavgift till det system som minskar så att inga oskäliga förändringar i arbetspensionsavgifterna skulle ske som en följd av reformen och att man inte skulle förorsaka tryck på att höja skatterna, säger Kietäväinen.

Kevas verksamhetsmiljöundersökning har genomförts inalles fem gånger (åren 2009, 2010, 2012, 2014 och 2016). I år var målgruppen för undersökningen sådana organisationer som är arbetspensionsförsäkrade hos Keva och har minst tio anställda. Totalt 358 representanter för ekonomi- och finansieringsledningen, högsta ledningen och personalledningen svarade på enkäten.

 

Ytterligare information

Arbetslivsexpert Janne Väänänen
tfn 020 614 2765

Verkställande direktör Timo Kietäväinen
tfn 020 614 2201