Allt fler kommuner och kommunorganisationer har börjat utveckla sin verksamhet för att främja arbetsförmågan. Kommunerna har effektiverat identifieringen av problem med arbetsförmågan, ställt mål och förbättrat uppföljningen.
I detta arbete är det mycket viktigt att man tar fram information om arbetshälsa och arbetsförmåga och använder den i ledningen. Organisationernas ledning kan kolla läget till exempel genom att ställa följande frågor: Får vi tillräckligt med information om personalens arbetsförmåga och arbetshälsa? Har vi ställt mål och följer vi upp hur de uppnås? Har vi planer på att förbättra läget?
Det centrala är att frågorna kring arbetshälsan och arbetsförmågan ska införlivas med organisationens normala ledning och inte hanteras separat.
- En välfungerande organisationsledning innebär också styrning av frågor kring arbetshälsan och arbetsförmågan, säger Pauli Forma, direktör för arbetslivstjänster på Keva.
I kommunsektorn har arbetslivet under de senaste åren utvecklats positivt, mätt med flera olika mätare på arbetsplatsnivå.
- Kommunerna har under de senaste åren gjort ett väldigt bra arbete för att främja arbetshälsan och förebygga arbetsoförmåga, säger Forma.
Det finns ändå möjligheter att bli ännu bättre: till exempel cheferna kunde ge mer respons. De faktorer som belastar kommunarbetet är ganska traditionella och hänför sig till brådska samt till att arbetet är psykiskt och fysiskt belastande.
Ett allvarligt aktuellt drag i arbetet i den offentliga sektorn är risk för våld samt osakligt bemötande i synnerhet inom social- och hälsovården och i utbildningssektorn.
Läget inom den offentliga sektorn är kärvt på grund av det ekonomiska trycket och strukturomvandlingarna.
- Det finns anledning att fråga sig hur den positiva utvecklingen inom arbetslivet kommer att fortsätta och hur det går att främja arbetshälsan och yrkeskarriärerna samtidigt som till exempel vårdreformen framskrider. Under de närmaste åren kommer förändring och förändringsledning att vara nyckelordet i allt som hänför sig till arbetslivet inom den offentliga sektorn, säger Forma. Det finns stora skillnader i kostnaderna för arbetsoförmåga. Sjukskrivningar, och särskilt utdragna sjukskrivningar, medför mest kostnader.
Kostnaderna för arbetsoförmåga uppgår till cirka 2,2 miljarder euro i kommunsektorn varje år. Omkring hälften är indirekta och hälften direkta kostnader.
För ytterligare information
Direktör för arbetslivstjänster Pauli Forma, tfn 040 525 4530.