Hatprat kan vara en risk för arbetsförmågan

Diskussioner i sociala medier är numera en del av mångas arbetsdag. Man nätverkar, kommunicerar och påverkar. Men användningen av sociala medier kan också förknippas med risker som kan påverka arbetsplatsen och personalens arbetsförmåga.

Vad är hatprat?

Sakkunniga inom olika områden och till exempel myndigheter deltar i sitt arbete i diskussionerna i sociala medier i de samhällsområden där en aktiv debatt förs.

Sakligt framförd kritik mot arbetsuppgifter och till exempel myndighetsbeslut hör till sociala medier. När kritiken förvandlas till hot, påtryckning eller spridning av fel information är det inte längre fråga om saklig kritik utan hatprat.

Behandling av hatprat på arbetsplatserna

Sociala medier är en arbetsmiljö av sitt eget slag och utgör en del av arbetet, vilket bör beaktas i organisationens handlingsmodeller och arbetsmiljöledning.

Arbetsgivarens uppgift är att säkerställa att anvisningar och verksamhetssätt hålls uppdaterade. Det är bra att beakta eventuellt hatprat också i arbetssättet för aktivt stöd, i identifieringen av riskerna och hoten på arbetsplatsen, i riskbedömningen och bland annat i företagshälsovårdens arbetsplatsutredningar.

Det hatprat som man kan stöta på i arbetet i sociala medier är ett aktuellt tema i alla organisationer i den offentliga sektorn

– Det hatprat som finns utanför arbetsplatsen kan inte alltid heller arbetsgivarens åtgärder stoppa eller få slut på. Men genom stödåtgärder av varierande slag kan man minska den skadliga psykosociala belastningen i dessa situationer, stödja arbetsförmågan och välbefinnandet och eventuellt hitta lösningar, säger Kevas kundchefer Eeva-Liisa Nurmi och Satu Haapakoski.

Stödmaterial för hantering av hatprat i arbetet

Kevas sakkunniga deltog i beredningen av ett stödmaterial för personer som är utsatta för hatprat och deras arbetsgivare i arbetsgruppen för forumet för statsförvaltningens personalledning. Det finskspråkiga materialet, som har tagits fram som en del av reformprogrammet för statens personalledning, erbjuder praktiska råd för enskilda tjänstepersoner som hamnat i situationer med hatprat samt för cheferna och hela organisationen. – Även om stödmaterialet har tagits fram med tanke på personer i offentlig tjänst kan det lika gärna användas inom alla yrkesområden, säger Eeva-Liisa och Satu.

Det är enligt arbetarskyddslagen arbetsgivarens skyldighet att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Stödmaterialet uppmuntrar alla arbetsplatser att planera en tydlig process, tydliga roller och en tydlig ansvarsfördelning för hur enskilda tjänstepersoner som blivit utsatta för hatprat ska stödjas. – Det hatprat som man kan stöta på i arbetet i sociala medier är ett aktuellt tema i alla organisationer i den offentliga sektorn, och stödmaterialet kan utnyttjas på alla arbetsplatser oberoende av sektor, betonar Satu.