I det senaste numret av Keva-tidningen 1/2012 sporrar Helsingfors Stadsteaters direktör Asko Sarkola till fortsatt arbete även efter pensionsåldern, om bara energin räcker.
Enligt Sarkola mognar många skådespelare så att de är som bäst först som femtioåringar eller som ännu äldre.
- Till exempel vid så kallade snabba inryckningar är erfarna skådespelare i allmänhet de bästa. De är inte nervösa och erfarenheten hjälper dem att snabbt tillägna sig rollen och situationen. Skådespelarens inlärningsförmåga är som bäst i åldern 40-55 år.
Minnet är skådespelarens viktigaste verktyg och enligt Sarkola måste en åldrande skådespelare bara orka öva lite mer, så att det ryms ny information på hårddisken.
Sarkola påminner också om intresset för arbetet. Enligt honom får brist på intresse inte synas, annars dör också de andras entusiasm.
Syd-Österbottens sjukvårdsdistrikt fick kostnaderna för arbetsoförmåga under kontroll
År 2008 gick 18 anställda i invalidpension eller på rehabiliteringsstöd från Syd-Österbottens sjukvårdsdistrikt. De anställda hade under året i snitt 20,8 sjukskrivningsdagar och de förtidspensionsutgiftsbaserade förtidsavgifterna tärde på sjukvårdsdistriktets ekonomi i en takt av 850 000 euro per år.
Efter det har talen genomgående gått ned. År 2010 gick endast tre personer på rehabiliteringsstöd eller i invalidpension från sjukvårdsdistriktet. Även förtidsavgifterna har kunnat minskas till knappa 400 000 euro.
Genom många slags åtgärder som främjar flexibelt arbete och arbetshälsa har man fått mycket till stånd. Enligt arbetshälsoplaneraren Marja Mäkiniemi måste man klarlägga begreppet arbetshälsa såväl på arbetsplatsen som för de enskilda anställda.
- Det räcker inte med att arbetsgivaren arrangerar en arbetshälsodag en eller två gånger per år. Varje dag är en arbetshälsodag, påpekar Mäkiniemi.
Keva-tidningen berättar också om hur Kouvola stad gått in för arbetshälsa mitt under pågående förändringar. Arbetshälsa kräver satsning, ledning, mätning, uppföljning av åtgärder samt solidaritet.
